Göteborgsposten – 23 augusti 1866, sida 2

man väntat, utan hade han vid Borgviks bruk, vid stranden af Vermeln, satt båten i sjön och vidare sarit genom Grumssjorden och Slottsbrosundet öfver Ve nern till Karlstad. I Thorsdags skedde afresan derifrån på ångbåten Westergötland till Bromo, derifrån den långa färden skulle fortsättas med den lilla farkosten, som icke var af vattentätt tyg, som tidningarne förmält, utan af ek med mahognydäck. Båten är ovanligt liten, kan blott bära en person, och hade å Westergötland fått sin plats på kommandobryggan. Åran, med hvilken den drifves, hade blad i båda ändarne och var omkring 3 alnar lång. En liten kokapparat, af storlek som ett Lra sockerskrin, fanns äfven ombord, på det allt skulle vara komplett. Som mannen icke kunde ett ord svenska, tillgingo alla liqvidationer på det sättet, att fordringsegaren sjelf fick taga sin betalning ur en hand full med silfverpenningar som framräcktes. Britten var serdeles intresserad af sin resa och prisade folkets gästvänlighet och de billiga priserne, ehuru säljarne sjelfva fingo taga efter behag.