VADER ARG — —— (Insändt.) Till Red. af Göteborgs-Posten. I Onsdagsnumret af Tit. tidning blefvo G.-P:s läsare af en der uppträdande anmälare af nyutkommen litteratur likasom i förbigående upplysta om det en del af Apostla Gerningarne skulle vara oäkta och innehålla orimliga uppgilter om apostelen Paulus. Det torde med anledning häraf tillåtas en olärd men uppmärksam bibelläsare att för samma G.-P:s läsare som aktgifvit på och möjligen satt tro till det med lika mycken tvärsäkerhet som lättsinne framkastade påståendet, påpeka att en närmare bekantskap med apostelen Paulus sådan hav framstår i sina skrifter långt ifrån att gifva anledning till något tvifvel om sanningen af berättelsen i Apostla Gerningarne om hans uppträdande i templet för att fullgöra de judiska reningsceremonierna tvärtom bekräftar sanningen af densamma. Insändaren vill till bevis härför endast citera Pauli egna ord i hans första bref till Corinthierna 9 kap. 19—20 versarac så lydande: -persöre ändock jag är fri för hvar man, hafver jag likväl gjort mig till hvar mans tjenare; på det jag må vinna dess flera. Judomen är jag vorden såsom en jude på det jag skall vinna judarne: dem som under lagen äro, är jag vorden likasom jag under lagen vore; på det jag skall vinna dem som under lagen äro, Ait Pauli förhållande vid ifrågavarande tillfälle sådant det berättas i Apostla Gerningarne endast var en praktisk tillämpning af hans ofvan citerade ord och af den hemliga lagen om kärleken som för honom var allt, kan för den fördomfrie läsaren väl ej vara tvifvel underkastadt. Lekman. Utan att vilja ingå i något genmäle af insändarens anmärkningar, anse vi oss dock böra taga Paulus i försvar för den tillvitelse ins. gör honom, att ha spelat ett dubbelt och hycklande spel, genom att än vara jude och upptylla den af honom så ofta i dess yttre föreskrifter törkastade judiska lagens påbud, än vara hedning, ty det heter i det af ins.