Göteborgsposten – 21 augusti 1866, sida 2

Napoleonsfesten d. 15 d:s firades som vanigt i Paris. Redan aftonen förut hade ett stort antal hus prydts med de franska farserna. be delar at staden, hvarest de festa cafderna, ölbryggerierna och vinbodarne ligga, Itmärkte sig isynnerhet genom siaggning; såunda syntes många flaggor i förstaden S:t Anioine, hvaremot de nya boulevarderna voro temligen fattiga derpa. Hela staden var naturligtvis i rörelse, för att deltaga i de förstroelser, som staten och kommunen anordnade pa denna dag. En half million menniskor, kanske änun flera, färdades på gatorna, och likväl var mängden icke så stor som förr, då man saknade främlingar och provinsbor, hvilka för ogonblicker icke finnas i Paris, dels i toljd al de daliga tiderna och dels af fruktan tör kolera. Det oaktadt rådde ett brokigt lit på alla de ställen, der dagens festligheter sirades. Tedeum sjöngs i alla kyrkor. I NotreDamekyrkan var den ofsictela verlden forsamlad, och der utvecklades den största kyrkliga ståten. Teatrarne, som gåtvo trispektakler, voro så talrikt besökta, att gensdarmerna knappast kunde upprätthålla ordningen. På kejserliga operan sjöngs en kantat, till hvars slutkör orden lödo: France, par tvi, tout eroule ou tout seleve, Avec ton bras le monde a son levier; Meme au travail ne quitte pas ton glaive, La palme un jour peut grandir Polivier. Si ton passe, dont le Gloire est Pescorte, Pour VPavenir venait a Vengager, Sois pröt contre tout danger: Pour ötre grande, reste forte! Denua slutkör helsades med en oändlig bifallsstorm. Kl. 3 egde en kapprodd rum på Seinen, och kl. 2 började de offentliga förströelserna i Invalide esplanaden och vid Barricre du Tröne. På de båda senaste ställena hade infunnit sig en ofautlig menniskomassa, och der rådde ett solklis som på en stor tysk eller rysk marknad. Bland det sevärda, som togs i ögnasigte, törtjonar isynnernet nämnas en diorama, hvilken föreställde Slaget vid Sadowa och Garibaldis stora stridt; der var äfvon en preussisk stridsman, hvilken i tull uniform och med tändnålsgeväret i hand sökte förklara orsaken till de lysande segrar, som preussarne tillkämpat sig i Böhmen. Vid Barricre du Tröno utgjorde blusmännen med deras hustrur och käreswr flertalet af de närvarande; å Invalidesplanaden var publieum deremot mycket biandadt, der funnos tillochmed medlemmar af den kinesiska beskickningen. Främmande flaggor voro i allmänher sparsamt representerade i år; man såg blott några amerikanska och schweiziska, här och der en österrikisk och preussisk, och på ett enda ställe en svart-röd-gyllene förbundsflagga — denna på ett ölbryggeri i förstaden Montmartre. Etter fyrverkeriets atbrännande uppstod på Concordiaplatsen vid Rue Rivoli en sorsärlig trängsel, och blef densamma på Goncordiabryggan så stor, att ingen kunde komma hvarken sram eller tillbaka, då plötsligt en pöbelhop rusade in bland mängden. Nu stog förvirringen till sin höjd. Först ljöd ett qvinligt skärande skri at ångest, deretter fruktansvärda rop på hjelp, i hvilka man tydligt sörnam de döendes rosslande och de sårades hjelp. IIvar och en sökte rädda sitt lit. En vild kamp uppstod, hvarvid ingen mera tänkte på sin nästa. Denna skräckscen varade i 10 minuter. Brou företedde efter denna kamp en sorglig anblick. Mellan 50 och 60 min, qvinnor, flickor och barn lägo döda på marken och bredvid dem öfver hundrade mer eller mindre svårt sårade. De sårades antal skall inalles uppga till 300. De scener, som I derefter egde rum, voro hjertslitando. Här sökte en make sin hustru, en moder sitt barn, den ung man sin brud. De sårade och döda vördes-.till Faubourg Saint Germain der bestörtning rådde. Men Concordiaplatsen och Champs klyses bevarade sin sestliga anblick. Man rJertor der ej, hvad som tilldrog sig hundra steg iderifrån. Polisen hade neml. genast låtit alldeles afstänga trakten kring bron. Atskilliga fall af råhet yppade sig. Bland dessa var det, att en hop unga män drog i triumt genom Paris gator med en på Concordiabron ihjälklämd qvinnas krinolin. Från Prankrike skritves i öfrigt, utt en del transportfartyg utrustas i Cherbourg, för fsatt från Mexico afhemta en del af de fransk htrupperna. Times pariserkorresp. tror sig nu kunna ara onnlvövsninaga OM AnNdamalat mod