Göteborgsposten – 17 augusti 1866, sida 3

oroliga fråga man nu ställer till hvarandra, men svaret ligger ännu alltjemt inom de blotta gissningarnes område. Att det emellertid är vigtiga beslut, hvarom man öfverlägger i Paris, kan ej vara tvifvel underkastadt. h isahade d. 11 d:s på sina egna rum i S:t Cloud ministerråd, fastän han ännu var sjuk. Detsamma bevistades äfven al kejsarinnan. Al de franska diplomaterna har kejsaren kallat till sig Benedetti trån Berlin, hertig de Gramont från Wien, Moustier från Konstantinopel och Talleyrand från Petersburg, hvilka alla väntades med det snaraste till Paris, dit Benedetti dock redan anländt efter ett långt och vigtigt samtal med Bismarck, hvilket anses innebära Preussens svar på de rouvertures ren till nya underhandlingar med Preussen ang. zränsberiktiganden, som Frankrike inledt. Enl. YIndåp. belge skola dessa vouvertures bestå i en diplomatisk note, hvilken särskilt bezär upplysning rörande tvenne punkter. Den lörsta frågan är, huruvida Preussen vill förslara sig villigt att göra de europeiska makerna bekanta med de nya arrangementer, som det tinker sätta i stället för de hittills rättsigt bestående statsförhållandena i det nordliga Europa; den andra frågan är, hvari dessa förändringar skola bestå, på det man af annexionernas utsträckning må kunna döma till betydelsen af de territoriala kompensationer, som denna preussiska områdestillökning skall sitva Frankrike rätt att begära för sig sjelt. Om Frankrike deremot förklarat sig vilja låta sig åtnoja med ett återupprättande af 1814 irs gränser, är ännu icke konstateradt, likasom man ej heller känner bestämdt, hvilken hållning Preussens regering verkligen intager. Deremot är den preussiska pressen redan gripen af en ytterlig Entrustung?, hvilken fallit något väl mycket in på deklamationens och de Svulstiga Irasernas område. Så t. ex. innehåller Köln. 2eit. för d. 12:te d:s under rubriken Frankrike och Tyskland en längre ledande artikel, i hvilken bladet hotar Frankrike med hela Tysklands resning, om det skulle vilja bemäktiga sig en rotsbredd tysk jord. Att Nizza och Savoyen annexerats, vill :Köln. Zeit. låta passera. omedan dessa länders befolkning till en del var transk och sjelf Ingick på annexionen, men helt annorlunda förhåller det sig med Landan och Saarbräck. bDet är här visserligen endast fråga om tyska områdesdelar af inga omfång, om Saarlouis, Saarbräck och andsträckorna mellan Saar och Lauterfloden med Landau, alltså lika mycket om bayerskt som om preussiskt område. Men kejsar Napoleon kan vara öfvertygad om, att när det ir fråga om afträdandet af ett tyskt område, vare sig preussiskt eller bayerskt, skall han rå att göra ej allenast med Preussen, utan med hela Tyskland. Köln. Zeit. är yt verst förbittrad öfver de franska tidningarne ch ätidskritterna (bland dem Revue des deux Mondes), hvilka med småaktig afund betrakta Tysklands blitvande enhet och söka up phetsa det franska folkets nationala lidelser mot Tyskland. För att visa, huru ogrundad en fruktan hos Frankrike är för det omorganiserade Tyskland, begagnar bladet att räsonnemang, hvars haltande dock sticker ganbjert fram. Det jemför neml. befolkningarnes storlek och kommer till det resultat, att det aya Tyskland (Preussen) skall vara vida svagare än Frankrike. Preussen skall med de annexerade länderna endast räkna 24 mill. och med sina nordtyska förbundsvänner 28 mill. innevånare, under det Frankrike räknar 38 mill. Till slut framhåller Köln. Zeit. att om Frankrike på allvar och med styrkans makt vill genomdrifva sina fordringar, skall detta just vara rätta sättet att med ett slag genomföra den tyska enheten. om konung Wilhelm drager svärdet, för att skydda Tysklands vestgräns, skall hela Tyskland med entusiasm ila under hans fanor och utropa honom till tysk kejsare, och sydtyskarne skola med en spark jaga sina suveräner för s—n i våld, om de icke ansluta sig till denna heliga kamp, 0. 8. v. Man kunde nästan förutse, att Times skulle begagna telegrammet af d. 10 d:s (om kejsar Napoleons fordringar) till en allarmerande artikel mot den franska politiken. I sitt n:o för d. 11 d:s yttrar sig bladet sålun-Redan i slera dagar har ett oväder a: hållit på att draga sig tillsammans i Franknara nt OR rn —— )