Göteborgsposten – 17 augusti 1866, sida 2

böfdingen genmälde, att hvarken skog eller tängtägt fick tagas i beräkning vid räntans bestämmande. Detta är det hufvudsakligaste a! diskussionen, och må anmärkas att frågorna förekommo mera hopblandade än de äro relaterade här. Häraf synes, att kyrkan och skolan hade nu, som vanligt, klena försvarare, hvaremot kyrkohemmanspersonalen hade sjelfva landshöfdingen såsom skyddsherre, dertill han ock var fullt berättigad såsom officiel handläggare uf räntefrågan, och i allmänhet erkändes med tacksamhet landshofdingens goda afsigt med de lemnade upplysningarna. Landshösdingens svaghet för kyrkohemmansbönderna tillskress helt och hallet hans goda hjerta. Då resultatet af detta möte sålunda gifver vid handen, att föga är att hoppas för folkskolorna i afseende på dessa så mycket omordade kyrkohemman, anse vi ock vara utan ändamål att berama ett möte 13 Warberg.