GtCKHUTH d. IU Augusti 1866. Politiskt. Vi besinna oss åter vid timmen söre en för den skandinaviska nationaliteten ganska vigtig dag: Det är nemligen faktiskt, att i de mellan Österrike och reussen undertecknade tredspreliminärer förekommer äfven en punkt, den sista, hvari bestämmes, att Nordslesvig skall, om dess befolkning genom en fri omröstning så bestämmer, årurlemnas till Danmark. Det kan icke vara nå got tvifvel underkastadt, att denna punkt ditkommit på fredsmäklaren kejsar Napoleons uttryckliga begäran, och den är en ny yttring af det politiska schema han för sig uppställt: nationalitetsprincipen. Här är således en bestämd tanke utkastad, af hvilken för Nordea betydelsefulla följder skola komma att utveckla sig. A andra sidan erfar man, att Ryssland nu på sistone börjat visa någon lifaktighet. Utgående som vanligt från fördragens och legitimitetens synpunkt, synes det halva genom sina gesandter hos de makter, som undertecknat wienerfördragen, törfrågat sig, huruvida de tänka ställa sig alldeles orörliga gentemot den fullständiga omhvälining al dessa, som nu förestår. De preussiska tidningarne hafva redan uttryckligen sagt, att Rysslands förkänningar öfverallt rönt köld och likgiltighet, utom hos Portugal, Spanien och — Sverige. Vi känna ej hvad grund de preussiska organerna haft för detta påstående, men förmoda, med kännedom om grefve Manderströms betraktelsesätt härutinnan, att han ej tillbaka visat Rysslands antydningar om tördragens helgd. Grefve Manderström har neml. upprepade gånger afgjordt tagit parti mot en folkomröstning i Slesvig för lösning at den dansk-tyska tvisten, ar skäl som vi likväl då måste till en del gilla. Vi ha således här redan i vår närhet, på vår egen skandinaviska nationalitets område, de tvenne stora politiska principer uppställda emot hvarandra, af hvilkas seger vär verldsdels närmaste framtid kommer att bero. För lösning af den dansk-tyska gränstvisten i Slesvig föreslår neml. Frankrike en vädjan VE TATE SET KREIS —