Göteborgsposten – 9 augusti 1866, sida 2

gåätten. Från början at aret 1839 åtnjot han dock från finska krigsmanshuskassan ett ärligt understöd at 12 rub 90 kp., hvilket vid 1864 års ingång förhöjdes till 100 mark. Från Utlandet. Skugga och solsken, dagrar och skuggor bilda tillsammans naturens och konstens stora taflor. Så bilta ock glädje och sorg grundtonen för menniskornas lit. Här seger och triumf, der nederlag och sorg. Der Wien, här Berliu. Medan i Wien kejsar Frans Josef ännu slites mellan olika rådgitvare, hvilka alla tala till förmån för sig, och tolket eller tolken stå oroligt afvaktande hvad öde som skall tölja för staten, håller i Berlin konung Wilhelm ett lysande intåg under jubel från samma befolkning, som ännu för två månader sedan, och knappast det, icke kunde finna uttryck nog skarpa för att med dem beteckna sin förbittring mot den monark, som ville föra landets ädlaste söner till offerbänken och der utgjuta deras blod. Redan tidigt på Lördags afton började en stor massa menuiskor trängas vid den s. k. Frankfurter-bangården i Berlin, der konung Wilhelm I skulle stiga ur. Kl. 10 på aftonen anlände dit, tör summa ändamål och helsades med stort jubel, drottningen, kronprinsessan, prinsessorna Karl, Friedrich Karl och Alexandrine, grefvinnan Bismarck, prinsarne Adalbert, Georg och Alexander. De samlades alla å banhallen, medan tolf hvitklädda flickor uppställde sig med blommor och kransar i händerna under baldakinen framför en äreport. RI. 2,11 anlände det kongl. tåget och emottogs at musik och körer, som uppstämde: ÅIeil Dir im Siegoskranzu. Konungen, kronprinsen, prins Karl och grefve Bismarck helsades, då de visade sig, med dånande hurrarop. Konungen och kronprinsen uppstego i första vagnen, med hvilken de begåfvo sig till k. palatset genom de rikt illuminerade gatorna, på hvilka böljade en tät menniskomassa, som öfverallt helsade konungen entusiastiskt. Kommen till palatset, trädde konungen flera gånger ut på balkongen, för att tacka folket. Dagen elter, på Söndagen, skulle konung Wilhelm sjelt öppna landtdagen ut slottets Hvita Sal, der konungen visade sig, foljd af, kronprinsen, priusarue Karl, Alexauder, Georg och Adalbert jemte talrik svit, företradda af statsministrarne. Konungen helsades vid sitt inträde i salen med ett at grefve Stolberg utbragt Hoch aut Se. Majestät, unsern siegreichen König und Herru. Å läktarne syntes en lysande församling: drottningen, prinsessorna, storhertigen och storhertiginnan af Oldenburg, Frankrikes och Englands gesandter, hrr Benedetti och Lottus, såväl som Italiens och Rysslands, grelve Barral och hr de Oubril. Sedan konungen bestigit tronen, höll han töljande tal: Upplysta, ädla och kära herrar af landudagenbåda hus! . Da Jag nu ser landets representanter samlade omkring mig, påtränger sig mig framför allt känslan, .tt älven trån detta ställe uttala min och mitt folks tacksamhet för Guds nåd, som förhjelpt Preussen att under tunga, men fröjdrika uppoffringar ej allenast afvärja från våra gränser farorna för fientliga angrepp, utan äfven genom den fosterländska härens snabba segerlopp foga nya lagrar till den ärfda äran samt rödja väg för Tysklands nationala utveckling. Under synbar välsignelse från Gud följde den rapendugliga nationen med hänförelse maningen till den heliga striden för saderneslandets oberoende, och gick vår hjeltemodiga här, understödd af få men trogna bundsförvandter, från framgång till framgång, från seger vill seger, såväl i Öster som vester. Mycket dyrbart blod har flutit, saderneslandet har att sörja många tappra, som segerglada dogo hjeltedöden, tills våra fanor utvecklade sig i en linie från Karpaterna till Rhen. I endrägtig samverkan skola regering och solkrepresentatien hafva sig ålagdt att bringa till mognad de frukter, hvilka böra uppväxa ur det blodiga utsädet, om det icke skall vara förgäfves spildt. Kära herrar af landtdagens båda hus! Min regering kan med tillfredsställelse rikta blicken på statens finansiela ställning. Omsorgsfull försigtighet och samvetsgrann sparsamhet hafva satt henne i stånd att öfvervinna de stora finansiela svårigheter, hvilka naturenligt följa af närvarande tidsförhållanden. Fastän under de sista åren genom kriget med Danmark betydliga uppoffringar redan pålagts statskassan, har man likväl lyckats att af statens inkomster och för handen varande tillgångar bestrida de kostnader, som uppstått från det närvarande kriget, utan någon annan börda för landet, än de som härflyta af de lagliga naturapresiationerne för krigsändamål. Med desto större tillförsigt hoppas jag, att j skolen beredvilligt anslå de medel, som äro erforderliga lör att under bibehällande af ordning och säkerhet inom finanserna med framgång sluta kiiget och till betalande af naturaprestationerna. En öfverenskommelse med landets representation ang. budgetens fastställande har under de sista åren icke kunnat åstadkommus. De statsutgifter, som under denna tid bestridts, sakna derför den lagliga grundval, som statshushållningen, bvilket jag återigen erkänner, endast erhåller genom den lag, om hvilken enl. art. 99 i grundlagen öfverenskomimelse skall ingås hvarje år mellan min regering och landtdagens båda hus. Om min regering det oaktadt under flera år handhaft sstatshushällningen utan denna lagliga grundval. så har detta skett efter samvetsgrann pröfning i den pligtenliga öfvertygelsen, att fortsättandet af en regelbunden förvaltning, uppfyllandet al statens lagliga förpligtelser till kreditorer och embetsmän, härens och statsinstitutionernas bibehållande voro existensfrågor för staten, och att derför detta förfarande blef en oa!viglig nödvändighet. hvilken en regering 6 kan allav