Göteborgsposten – 7 augusti 1866, sida 1

rapporten från konsul Habicht i Newyork om de grotva bedrägerier, för hvilka utvandra e trån Sverige och Norge ofta äro utsadta i Hamburg och Liverpool, kan fogas, att sedan kvmmerskollegium öfverlemnat ifrågavarande rapport till civildepartementet samt densammas innehåll meddelats statsministern för utrikes ärendena, har framställning till vederbörande å ministeriel väg skett med anledning af de lemnade uppgitterna. Rörande ångfartyget Mauritius resa härifrån Göteborg och de med samma fartyg utgångna emigranters ankomst till Amerika. läses i den uti Chicago utkommande tidningen emlandet för d. 17 sistl. Juli: De väntade svenskarne hafva under veckan anländt i större hopar än någonsin tillförne. D. 9 erhöllo vi ett bref från kapt. Jeanson i Newyork, i stösta hast nedskrifvet d. 7. Det innehöll att fartyget Mauritius d. 5 anländt med 900 svenska emigranter samt City of Dublin med 425. Al dessa voro blott 50 eller 60 utan medel att fortkomma från Newyork, men de forthjelptes dock genom emigrantkompaniet. Kapten Jeanson skrifvor att han var mycket glad för det helsotillstånd som befanns rådande ombord å dessa fartyg. Af dessa alla svenska emigranter, tillsammans 1,325, afsändes 425 d. 5 och anlände hit någon af de första dagarne i veckan. De 900 skickades med två tåg, 400 d. 6 och 500 d. 7 Juli. Båda dessa tåg sammanträffade här d. 12 om natten och voro vi till en början hela morgonen från 5 till 8 uppehållna och hindrade af deras besök, Mauritius är just samma fartyg som förklarades ej skola få taga öfver hafvet från Göteborg till Newyork, mer än 412. Huru kommer det då med ej blott 7 a 800. utan med 900? Vi fingo nu den gåtan upplöst. Fartyget tilläts att till England öfverföra dessa 900 och der skedde ny besigtning och inmönstring och der tilläts samma fartyg att medtaga hela svärmen. Det sätt hvarpå denna befraktning skett förtjenar dock uppmärksamhet både hemma och här, hvarför vi ur emigranters mun, som medföljt detta fartyg lemna följande upplysningar. Fartyget var icke något vanligt emigrantfartyg, utan för tillfället förhyrdt i Eygland. Dess kapten hade derför intet att skaffa med bassagerarne. För deras räkning medlöljde ett par s. k. overseers, hvilka lära varit mindre respektabla subjekter. Men inga stewarts (kockar) lära varit med och anordningen i allmänhet usel. Så länge de lågo i Göteborg, hade emigranterne ett godt stöd och biträde af en der bosatt sjökapten Höglund, som flera gånger besökte dem, försåg dem med vatten och stod på deras rätt. Den afton de fördes ombord, erhöllo de hvarken vatten eller mat, hvadan der var stor jemmer isynnerhet bland mödrar och små barn. Den 4:de Juni lära de hafva afgått från Göteborg och fördes till Leith. Här uppehöllos de 6 å 7 dagar. Om mornarue etter frukost skickades de i land och om aftnarne tillätos de åter komma ombord, fingo sin aftonvard och gingo till sängs. 900 var dock mer än till och med engelsmannen ville taga. Overscersville derför taga ut en del ur högen, efter behag, och skicka öfver Liverpool. Detta motsutte sig våra landsmän bestämdt, visande på sina köpta biljetter, som lydde på direkt öfverförande. Man gick således åstad med 900. Anordningen för mathållningen, renhållningen m. m. hade nu något, men ej mycket förbättrats. Passagerarnes tillhjelp krafdes för ätskilligt. Behandlingen var just icke heller human, utan knussades de hit och dit. Då sartyget förde en för dess storlek så oproportionerligtastor massa menniskor, vågade man, tagande kursen norr om Skotland. cj styra ned på den vanliga kosan mot Newyork, utan gick efter uppgift, 300 mil nordligare, till och med norr om Quebec-vägen. Denna lorsigtighet medförde det goda helsotillstånd som vår vän Jeanson prisar, men vållade också att dessa emigranter kommo temligen sent till Newyork, jemt en månad efter afresan från Göteborg. Bekostningen under vägen var temligen god, hvarför dessa emigranter kanske mest hafva att tacka kapt. B. Olson och hr Pfeiffer, hv.lka, engelska språket mäktiga, stodo på deras rätt. Utan desse mäns hjelp hade våra landsmän troligen varit ganska illa utsatte. VoOorioes ioenn 2— 1 75 dr Ar