Göteborgsposten – 6 augusti 1866, sida 2

Senare Post. Det ser ut, som skulle den basis, hvarpå freden mellan Preussen och Osterrike skall afslutas, icke ha framkallat så gynnsamt intryck, som man skulle kunna tro efter de otficiösa bladens uttalanden. I en skritvelse trån Paris till ÅIndep. Belge berättas, att man i de franska politiska kretsarne hyser farhågor för att freden blott skall fortfara i 15 å 18 månader och att Rhenprovinserna derefter skola bli skådeplatsen tör tilldragelserna. Tillika heter det i samma bref, att i Frankrike ifrigt arbetas på förbättring af armöens materiel och vapen, liksom att der ske betydliga uppköp at hästar. I samma anda är en annan skritvelse från Paris, i hvilken tillochmed antydes sannolikheten af ett europeiskt krig, då den stora verldsutställningen är 1867 blifvit slutad. Tidningar från Wien beteckna som demarkationslinie under vapenstilleståndet en linie, som börjar vid Eger och går öfver Pilson, Tabor, Neuhaus, Iglau och Znaim till Lundenburg, hvarifrån den sträcker sig mot norr öfver Napagedtl till Oderberg. Största delen af Bönmen, Mähren, och österrikiska Schlesien förblifver således i preussarnes händer, hvaremot Nederösterrike och Ungern utrymmas af sienden. Denna demarkationslinie medför tör Preussen den fördel att gifva den preussiska armöen fritt förtogande öfver samtliga mot norden förande jernbanor, hvarigenom truppernas förbindelse med hemmen, deras proviantering 0. s. v. underlättas. Rundtomkring de i ockupationsrayonen liggande, af terrikarne besatta fästningarne, skola dragas särskilda neutralitetsrayoner. 1 Baiern blef, såsom bekant, kriget tortsatt äfven etter vapenhvilans afslutande d. 29 Juli. Detta väckte stor bestörtniug, men Berliner Stats-Anzeiger har sedermera förklarat, att orsaken till detta förhållande helt enkelt var, att vapenhvilan först d. 2 d:s skulle vaga sin början. Den undersökning, som italienska rege ringen anordnat angående amiral Persanos förhållande, vänder sig enligt Opinion nationale om följande fyra punkter: 1) Huruledes kunde flottan, efter de ofantliga utgitterna för densamma, vara blottad på materiel och erforderligt skeppsartilleri? 2) Hvarför har Persano angripit Lissa och icke Pola, då det egentliga målet för kriget var Istrien? 3) I Hvarföre har han begifvit sig från amiralskey I pet ombord på ÅAflondatore och på detta ssätt förlamat alla flottans rörelser? 4) Hvarför delade han slottan vid angreppet på fort Georgio, då han likväl kände den österrikiske flottans angreppsplaner?