Göteborgsposten – 3 augusti 1866, sida 1

Den lilla Askungen)). — Hvar har jag sett er förr, mi fortfor han, talande till Ella, i det de vandrade genom de vackra gardarne och aträdgärdarne, emellan springvatten, blommor och Sällsynta konstverk. Förlåt att jag frägar er derom, men jag maste ha rakat er någonstiides för länge sedan och aldrig glömt er. Ert ansigte följer mig. klla var för blyg för att berätta honom, hvar och huru de sett hvarandra samma förmiddag. Hon mindes honom fullkomligt tydligt, men hon tänkte att han skulle skynda bort och lemna henne, ifall han finge veta, att den oordentliga lilla tjensteflickan i trappan var ingen annan än hon sjelf. Och hon var så lycklig: musiken ljöd, blommorna prålade, det stora underliga sfåslot tet glänste öfver hennes hufvud, hon hade en så vänlig, liflig och behaglig ung man till att ledsaga sig; der fanns muntert sällskap, prakt, doft, statyer, alla slags märkvärdigheter och den kära, kära viinliga lady