Den lilla Askungen). Alla slags goda saker, doftande och praktfulla vårblommor och grönsaker kommo upp ur korgen i den skönaste förvirring. Det var en korg full af skatter, söta, skimrande och läckra, sparris, pingstliljor och hyacinter, salad, blomkål, blommor från landet, vilda blommor och nalcer. Ellas lätta fingrar ordnade det hela i rummet, i fat och vaser, så fullkomligt och Sil raskt, att gamla lady Jane utbrast i beundran. — Åh! du skulle vara en utmärkt flicka om du icke gråte. Hör hit, John, hemta hit några fat och skålar för grönsakerna, de gröna ärtorna och smultronen. För ned allt dethär till kökspigan och bed henne gömma det i källaren, och låt så vagnen köra fram ... Nå, fortfor hon till Ella, gå nu och tag dina saker på dig samt kom med mig. Jag skall nog stilla om den saken. Gå straxt ..; Jag kan icke låta hästarne hålla. Min kusk, Raton, blir rasande, om jag låter honom vänta — han skrämmer lifvet ur mig med att köra fort, då han blir ond. Å) Förta. fr Ni:o 176