Göteborgsposten – 2 augusti 1866, sida 1

ket lågade i solen och stod på en höjd. kun folkhop stod och såg på, allt slags förnämt folk körde fram i sina vagnar; praktfullt klädda damer gingo in. Två herrar i hvita västar stego af sina hästar så snart Ella och lady Jane kommo. De skyndade bort till vag Nu hjelpte dem ut. — Hvem ir ni, sir? sade lady Janc, så snart hon i godt behall stod på sina två små platta fötter med de lustiga gammaldags skorna. Den unge mannen rodnade och bugade sig. — Mins ni icke mig, lady Jane? yttrade han. Gharles Richardson — jag har haft äran att träffa er på Ash-Place och på Cliffe, min onkels egendom. Detta är min vän mr Prettyman. — Detta är mr Richardson, min bista Ella, och detta är mr Prettyman presonterade lady Jane, som derefter vände sig till betjenten och yttrade: — Säg till Raton att han kommer tillbaka om ett par timmar och bed honom att han ser till det histarne få soder ... Nä, då, gif henne en arm yttrade hon derpå till mr Richardson och sa kan mr Prettyman taga min. De gingo in i palatset. Huru se unga fåprir nsdörren och r ut nu för tiden? Gå de med diamantnalar, svärd vid sidan, kragstöflor och små korta kappor öfver ena skuldran?