Göteborgsposten – 13 juli 1866, sida 1

c — Korrespondenser sran krigsteatrarne. Yrån Hökmen. Slaget vid Sadowa skildras af en österrikisk tidning i en cort skizz sålunda: uppslällning i slaget var, så vidt man kan döma, icke ofördelaktig. Armåen hade i ryggen fästningen Königgrätz, der flera fältbryggor förde ötver Elben. Centern stod på båda sidor om vägen från Pituhin till Königsrätz vid Sadowa bakom floden Bistritz, stödande sig mot höjdsträckan vid Lippa med slottet. Chlum, som låg ungelär en half mil bakom floden och ej långt från vägen. Venstra flygeln stod längs floden bort mot Nechanitz, sannolikt äfven korsande vägen från Chlumetz, bort mot dammen vid Bohdemetäz, under det att den högra, dragen tillbaka i en bugt, tyckes hafva böjt sig mot Josephstadt. Ställningen hade i centern och på högra flygeln en kuperad terräng, venstra flygeln deremot en mera öppen, der ett talrikt kavalleri kunde användas. Höjden vid Lippa med slottet Chlum, var den starkaste punkten i ställningen. Till denna förde vägar i alla riktningar; dessa voro dock fullständigt upplösta af det hättiga regnvädret och hindrade i hög grad kavalleriets och artilleriets rörelser. Inledningen till angreppet utgjordes af en artillerikamp, som började d. 3:dje redan kl. 8 på morgonen. Först fram mot middagen följde ett allvarligt angropp på vägen från Gitschin till Königgrätz. Städerna Sadowa och Lippa angrepos af preussarne. Striden varade till kl. 1,2 e. m. Till slut häfdade man besittningen af ställningen. Fram mot kl. 2 blefvo den förenade 8:de och 10:de armåkåren under Gablenz och sachsarne indragna i såktningen. Denna utbredde sig längs floden Bistritz till Nechanitz. KlI. !(,3 var fienden redan kastad tillbaka och retirerade bort mot Josephstadt och Königinnhof, i hvilken riktning kanondundret hördes svagare och svagare. På denna kant gjorde 4:de kären, hvars antorare, sältmarskalkslöjtn. Festetics blef med krossad tot bortburen, utslaget. ltter kl. 3 tog likväl slaget en annan vändning. HFieudens föregående angrepp hade, enligt vår mening, endast gjorts tör skenets skull, för att draga vår hufvudstyrka öfver tll högra flygeln. Med sin strategiska flygel, den högra, tänkte han sig då kunna lättare slå vår venstra flygel och tränga den bort från Pardubitz. Kavallerigeneralen Clam-Gallas kommenderade denna flygel, som bestod at 1:sta kåren och sachsarne. Så småningom trängdes den tillbaka at fiendens stora öfvermakt. Starka eldsvådor betecknade hans väg. hl. 6 befann ban sig redan nära istningen; det oaktadt varade stridstumultet tills ki. 7. Slutligen lyckades fienden att, betäckt af krutröken som det starka regnet höll nere vid jorden, vid Chlum intränga i vår ställning. De närmsta trupperna, som nu blefvo härifrän plötsligt beskjutna, började vackla, och man kunde icke oaktadt alla an