Göteborgsposten – 11 juli 1866, sida 1

Friherre Johan August Gripenstedt har, enligt hvad man länge väntat, nu afträdt från statsmannabanan, följd af konungs och folks saknad öfver hans bortgång och tacksamhet för de tjenster han gjort sitt land. Vid få nyare svenska statsmäns lefnad och handlingar dröjer man så gerna som vid Gripenstedts. Hans bana har ej allenast varit lackmannens, hvilken vet att köra fordonet väl framåt i de redan gamla, nötta hjulspåren, utan äfven Änyhetsmakarens, om vi få begagna detta uttryck om den man, som bruut med gamla fördomar och systemer, men ej allenast negerat, utan äfven satt ett nytt och bättre, ett positivt, i stället för det gamla föråldrade. Det märkvärdiga året 1848, som sjelf var liksom en rensningens vind i Europa, förde itven Gripenstedt, då endast 35 år gammal, in i vårt lands regering, brinnande at begår oäfter att kunna genomföra reformer, öfverensstämmande med en modernare tidsanda och nödvändiga för att Sveriges utveckling skulle kunna hälla jemna steg med andra länders. Aderton år hafva förrunnit sedan detta skedde, och Gripenstedt har under hela denna uid sutit i regeringen och kraftigt verkat för en omfattande förändring i Sveriges hela iskådningssätt i afseende på den ekonomiska