Göteborgsposten – 6 juli 1866, sida 2

— Goddag, hvart gäller resan nu, min son? Nu ämnade jag mig också till Haugen för att gästa bade dig och Gunnar, ty nu har du väl gjort allt färdigt som du hade att göra, Aslag, och då är det jag som skall sla det sista iget. Se häir, hviskade hon med sin hesa stämma i det hon drog nagra stora ÅSelsrör ) upp ur fickan, jag tror att Gunnars kreatur skola ha nog af dessa. Se bara huru hungrig hon är, tillade hon skrattande och höll rören framför nosen på kon som begärligt grep efter dem. Men Aslag slog henne i detsamma öfver armen sa att Selsrören föllo ned på vägen. Det är nu på tiden att vi sluta denna sak, mor, sade han, och frestar du mig ännu en gång, skall både du och allt ditt djefvulstyg gu samma vig. Guro stirrade förvånad på sonen, som stod mörk och trotsig framför henne Derefter lyftade hon litet på hans mössa och såg honom in i ögonen.