Göteborgsposten – 5 juli 1866, sida 2

äg. Vi ha nu redan bivuakerat i 10 nätter, nen äro ännu alla friska. . Från Italien bekräftar det sig allt mer, ut grondfelet i anordningarne i afscende på len italienska armöen d. 24 Juni och dennas leraf foljande nederlag var det, att 1:sta arnåkären under Durando, hvilken skulle ope era isolerad, var för svag tör sin uppgift. Mellan den första och de båda andra infkenska armekårerna, d. 2:dra och 3:dje, kunde: edan vid uppmarschen en stor lucka icke nisskännas. Derigen m fann erkehertig Al)recht ett meddelande bekräftadt. som han ersllit al en spion, neml. att 2:dra och 3:dje UmmÅKÄArerna ville genom slätterna vid Valegzio och Viliafranca skynda mot Etsch och att ondast Durando skulle kasta sig på det kuperade landet. Då denna dåliga anordning genomskådats, vidtog erkehertlg Albrecht sina anordningar så, att kårerna Gucchiari och Della Rocca (2 och 3, vid hvilka konungen betann sig, skulle inbilla Sig att de rumför sig hade österikiska wuppernas hufvudstyrka, under det blott 20,000 man ut: De italienska generalerna i cenfällan, de vidiogo skyndsamt an vecklat si tern gingo i ordningar som om ue hade fiondens hulvudstyrka emot sig. Under detta algörande ögonblick sammanträngde erkehortigen den starkaste och bästa delen af sina trupper, lät densamma företaga en frontförändring, sköt den breda luckan emellan den italienska venstra slygelns I:sta armåkåren kår och centern 2:dra och 3:dje armåkärerna samt angrep med stor otvermakt Durando. Denna lörsta armåkår bestod at de syra divisionerna 1, 2, 3 och 5, under generalerna Cerale, Pi anelli, Briguone och Sirtori (42 till 1 l,000 stridande). Divisionen Cer fram på Peschieravägen, för att otvan Castelnuovo afskära banan till Verona och göra Pe schieras blokering fullständig. Med raseri anfallen at öfver sna stridskrafter, höll divi sionen tappert stånd, fastän general Cerale och flertalet af stabsolficerarne blilvit svårt särade och hvarje kår sruktansvärdt media gen. Under det venstra flygeln sälunda kämpade mot öfvermakten, lefde centern alltjemt i den föreställningen, att den hade nästan hela den österrikiska armån framför sig. Då lät Durando bedja om hjelp; men det var för sent, den italienska armön var sönderskuren. På detta sätt förklaras Gerales svåra törluster och de häftiga strider, som divisioner na bianelli och Sirtori a: första armäkären Durando hade att utstå vid Peschiera, under det divisionerna Govone, Humbert, Cugia och Bixio at 3:dje armåkären (Della Rocca) en tid hate skenbar fördel och gjorde fångar, emedan de i början voro sina motständare vida ötvorlägsna i styrka och först mot aftonen, då österrikarne temligen gjort upp med Durando, lingo lida under orkehertig Ålbrechta större ötvermakt och raseri. Nu uppstod vid Cu stozza den hättiga kampen mellan kåren Delta Rocca och österrikarnes veustra flygel, sedan denna senare förstärkts med en stor del al högra flygelns tillgångar Kasta vi en snabb öfverblick på ställnin gen i dess helhet å de olika krigsteatrarne, synes det vara tydligt, att den österrikiska armåen i Böhmen lider af någon inre förlamning. De italienska soldaterna i österrikiska armåecn rymma i mängd ofver tll preussarne och ett doft mummel om Ungern! börjar låia höra sig. Det pästäs, alt det radikala rö. relsepartiet i Ungern, som förklarar sig e kunna lita på kejsar Frans Josets löften, vill begagna sig af dennes nödställda belägenhet för alt framtvinga en bestämd trihet och sjelistyrelse för Ungern. Ar detta planen, kan man antaga för gifvet, att uppviglare i tystiet smyga omkring bland ungrarne i de österale ryckte i ilmarseh ga rikiska lederna, för att sörma dem att genom svagt motstånd matta den österrikiska armöens motståndskraft Iläraf skulle man kunna örklara det stora antal fångar, som preussar uc göra, likasom de här och der uppdykande ryktena om förräderi hos österrikiska befäl nafvare. För Österrike skulle eftergift för folk. viljan i Italien och Ungern vara ett oerhörd godt stöd, och det skulle derester kunna med den största kraft fortsätta kriget mot Preussor och ötverväldiga det. Med Italien som starl