Göteborgsposten – 5 juli 1866, sida 2

rackraste armcer, tadt att antaga, a le fö -ittnat någon utomordenilig bedritt å hans 1, itro uttöomda och hans anseende minskadt. orsta tjorton Vi kunna fullväl at endast 1 och det skulle var förhatt hans ressarser. derför att dagarne at kriget icke bero, all de bataljer, som uty n a d cämpats, utgöra början till en storar-en ad kampanj och avi Preussen måste använda ri sela sin kratt, om det skall kunna behula, 32 vad det vunnit allCnast i Bolmen, utan as uven i det egentliga Tyskland. Den österri 1 kiska regeringen törer i tält hvarje man det i kan mönstra inom hela sitt vidsträckta om! ade. xXrmåens disciplin och organisatien äro I törträffliga. Men fastän deta krig, om det : tortsar, troligen skall uppvisa för verlden nå tidehvarfvets blodig gra at det likväl icke något skäl att tro, det åsterrikarne h den plan, med hvilken de gingo ut ik invasion på det preussi till jen kunna vi med sakerhet vanta, att, sastär. skall bli utas strid skall skola nalkas inde en viur il hnugon samt Å a sådana af, eröfring preussarne skola Wien; d de båda sentliga rande äro, skall v lurno. det WL—Rks— — sm — — — L— 2 I CU2— — — nes Hannover örane et sinnes föga sannolikhet för, at österrikarne skola taga Berlin, töra konungen af Hannover tillbaka till hans tron eller lemn Elbhertigdömena åt deras herti makterna vid krigets slut i det väförblifva le, som Preusson be hötver endast behårla, i hvad redan förvärfvat si den verklige sv 8he ... ste bataljer, finnes utsigt till att kanna utföra iget: SÅ ka området, Berlins lesvigholsteins återställande: I den filjande kampantörtlärlig ingendera makter jorda framgår SonVi vänta icke, ati eröfra Böhmen eller uppnå, Om derlör sadana som de för närvainsten tillkomma den at de orhallit de tidigaste fördeoch det skall vara aren i denna kampMven på andra punkter synes pressar od a lycka har be icke svika. Konungen ar lonats tör sin fasthet att vägra emottaga det törbund, som för få dagar sedan erbjöds honom. Han kunde då hatva rädd ligt ab Si att n tron 0 tro, det sh al sina barn öfverlemnat sina widers arfvedel. Det skulle vara oresonhan nu längre hyser några sädana sörhoppningar. Han har sasthällit ända till det yttersta vid den österrikis och inom 48 timmar etter det han förkastat de preussiska vilkoren bar hans armå kapitulerat. ka alliansen, Det hannoveranska området och hans tolk befinna sig nu helt och hallet i preus siska konungens våld och kunna l-ziuanester betraktas SOm en del al h ans område. Genom denna kapitulation äro preussarne betriude från nödvändigheten att Tyskland. mot unionsarmåen. utskrilningar förete en De ku hälla några trupper i norra nna nu rikta hela sin styrka Och de mindre staternas etydlig styrka. De senaste underrättelserna meddela, att de sramdeltc gon gone igt, näm 3 ral den allt förs os dem En fång Gablen rycka från Frankfurt. utan tvifvel med afsigt att besätta ILessen h: drabbning väntas. dessa planer, be och hertigen af Nassan skall bli det närmaste offret. Alla korrespondenser från kri öfverensstämma deri, att de österrikiska truppernas underläg senheti i hänsyn till skjutvapnen verkat h ken naturligtvis utöfvar sin effekt i kampen. Så skrifves om den slagtning, hvart Gablenz ssel, och att en sammanPreussen har, för att mota slutat slå ett annat hugg, zsfeatrarne en stor nodslagenhet, hvilen oslicer har sagt mig, att Z till sist rusat som en förtviftad till bäst midt i det häftigaste kulregnet och drifvit de sina till stormning, men förgi vande Zundnadelelden från gardesregementena kastade allt tillbaka. Det andra preussiska gardesregementet liknande en eld och lågor utspyende vulkan, och det var omöjatt komma in i denna helvetiska eld, sade tångne ollicer. Preussiska armåens nde stämning kan svårligen beskritvas. så krigisk och segerrusig är den ofsic vos: I en skrifvelse från en preussisk underdatera! Hiänerwasser d. 27 Juni, läVi slogo i går österrikarne totalt. En österrikare, at hv lör les Par vill det icke att han skulle ilken jag sjelt drog rocken, få luft, sade, att de alldevetat, hvad som tilldrog sig, så för inde hade kulregnet varit, och de hade ej allossat ett skott, förrän de lågo der alla, på samma punkt der de stått. Men, kära du, var försärligt på den andre, de hade ej hunnit ett steg och vudet. I Österrikarne hade till till alla hade blifvit s ) österrik Borlia, men Wien. Til P att åse; den ene låg ofvanjutna i bröstet eller i hutiska jägarne uta illa. inbillat sig att snart komjag tror, att vi förr komma rag ha vi ännu fem timmars —2—ä — —— —