Göteborgsposten – 5 juli 1866, sida 1

ut. Ha, ha, Gunnar Haugen, det blir en lustig dans du nu fär på dina gamla dagar med landstrykerskor och tattargossar. Hon hanskrattade och stultade bort öfver stigen. I Då Aslag äter kom upp till Gunnar frågade denne honom hvem det var han talte vid der nere på gärdet. l — Åh, blott en gammal hopkrumpen kärring som klagade öfver sin nöd. Hon frågade fter husbonden, men jag ville ej störa dig, och sa gat jag henne ett par skilling som jag hade fickan. I — Det skall du ha tack för, Aslag! Det man gifver får man dubbelt tillbaka, och god vilja gör gåfvan kär. — Jag tänkte nästan på detsamma, jag också, svarade Aslag. Mera taltes det ej dem emellan den eftermiddagen.