Göteborgsposten – 4 juli 1866, sida 1

Från hoöpmen. Böhmen, som skall komma att först erfara krigsstöten, är en vågsormig slätt, beströdd med vackra höjder och omgitven på sina fyra sidor af berg af ej obetydlig höjd. De bergsryggar, som kringsluta den, äro mellan 2 till 4,000 fot höga, betäckta med täta skogar, hvilka sägas på vestra sidan vara verkliga urskogar, och erbjuda i några delar endast få tillgängliga pass. sachsiskt-böhmiska gränsen bildas af Jernbergen (Eisengebirge), hvilka äro omkring 2,000 fot höga, men med branta och farliga sluttningar på båda sidor. Spetsen af dessa bergsryggar utgöres förnämligast at kärriga ängar. På sin norra ända utgrena sig Eisengebirge i en mingd lägre berg, hvilka sträcka sig mellan 3 och 7 mil in i Sachsen och gitva en kuperad prägel åt hela södra delen af detta konungarike. Dessa grenar, som sänka sig från de förnämsta kedjorna i räta vinklar, korsas af talrika vägar och en jernväg, som sammanbinder städerna Zwickau, Chemnitz, Freiberg och Dresden. Vid södra eller böhmiska ändan af Eisengebirge finnes blott en sammanhängande kommunikationslinie, belägen i den trånga kEgerdalen. Distrikterna i norr och söder om gränshöjderna äro förenade genom Elbedalen, fyra jernvägar och ett antal macadamiserade vägar. Dessa lättnader i kommunikationen äro dock beledsagade af trånga pass och branta sluttningar. De antydda jernvägarne äro linierna Zittau-Reichenberg och Dresden-Prag i östra Sachsen, Adorf-Egerlinien i vestra Sachsen samt Hof-Eger-linien, till en del på bayerskt område, på gränserna till vestra Sachsen. Prag-banan skyddas af tvenne fästningar — Königstein och Theresienstadt, hvilka, fastän under senare tider förstärkta, likväl icke anses för synnerligt betydande. Böhmens östra eller schlesiska gräns omgitves af de Sudetiska höjderna, hvilka sträcka sig ned i sydostlig riktning till Oderflodens källor och Karpaternas framskjutande högtrakter. Vid deras förening med Eisengebirge äro Sudeterna icke synnerligt höga; men litet längre söderut, vid Iseroch Elbeflodernas källor, stiga de plötsligt till en hög mur med en höjd at 4,000 tot och ej ett enda pass på 7 mils afstånd. Denna del af den långa bergskedjan är bekant under det särskilda namnet Jättebergen (Riesengebirge) och har länge varit ett Eldorado för målare och andra älskare af det pittoreska. Men längre söderut bli Sudeterna åter möjliga att passera, dela sig i flera kedjor af olika höjd och beteckna på de flesta platser gränslinien mellan de till hvarandra gränsande konungarikena. Af dessa parallela kedjor äro de betydligaste Eulenoch Heuscheuer-Gebirge, hvilka omgifva grefskapet Glatz, en strimma preussiskt område som inskjuter i Böhmen och säges för någon tid sedan hafva blifvit begärd som ersättning för Elbhertigdömena. Glaw, hufvudstaden i grefskapet med samma namn,