Göteborgsposten – 3 juli 1866, sida 1

LIF) Öfvers. fr. Norskan. — Törs jag fråga dig om ditt namn? yttrade han. — Jag heter Lif. — Lif? Det var ett vackert namn, och det passar också väl för dig som ser så mild och vänlig ut. — Tycker du det, svarade hon och smålog. — Men nu får du ej vara ond på mig derföre att jag — främling som jag är — dock talat så rätt fram med dig. — Jag tycker just det är roligt att få prata med en främling alltemellanåt; vi se så sällan några sådana här på platsen. — Tack skall du ha för det svaret; det det är inte alla som vilja prata med en så fattig karl som jag är. — Jag inser ej att det är någon skilnad på folk, antingen de nu ha söndagseller hvardagströjan på, svarade hon. .