Göteborgsposten – 26 juni 1866, sida 1

Nästa morgon träffade jag henne tillsälligtvis, medan hon stod ensam i biblioteket och sug öfver en bok in i elden. — Mr Humphrey, sade hon med pinszum. onaturlig röst, ni undrar visst öfver att 3 j straxt lomnar ert hus. Jag väntar blott i det hopp, att denna hemlighet skall bli uppdagad. Den henne egendomliga starka rodnaden for öfver hennes ansigte i det hon talade. Det stolta, sorgsna uttrycket i hennes ögon betog mig nästan modet. Jag hade en förtviflad strid med mitt hjerta, som intagits af ett ansigte som såg så ärligt ut. Jag älskade denna qvinnamen jag kunde ej äkta en — sjelfva min tanke ville ej bilda ordet. Men jag ansträngde mig för att gifva henne ett uppriktigt svar. — Miss ÅShaughnessy, sade jag, saken har blifvit nedtystad. Om hemligheten någonsin blir uppdagad, det tror jag ni bör veta bättre än jag.