Göteborgsposten – 21 juni 1866, sida 1

——— Revisorerna anmärka dessutom med ledsad att år efter år flera at sällskapets medemmar utgå, hvarigenom de årliga inkomterna betydligt förminskats och uttryckte i ammanhang dermed den förhoppning att setreteraren för framtiden täcktes bestrida sin vefattning utan arvode. : Ur den at sällskapets ordförande landssekreteraren lir assessor II. Westin afgifna irsberättelsen, meddela vi följande utdrag: Revisorerna hafva såsom beklagligt anmärkt, att ir efter år flera af sällskapets medlemmar utgå, hv genom de årliga inkomsterna alltjemt betydligt se ninskas. Bestyrelsen tror dock, att anledningen härill mindre är att söka i svalnadt intresse för sällskapets ändamål, än i den omständigheten, att mänga mindre bemedlade personer, deribland åtskilliga till landtstaten hörande tjenstemän, hvilka vid första uppordringen till bidrag tecknade sig såsom medlemmar, sedermera funnit den årliga asgisten af 5 rdr betunganle. Olika asigter gjorde sig ock gällande under de öfverlaggningar, som föregingo sällskapets konstitucrande, hur hög denna afgitt borde sättas; och många voro de, som ansago att en ringa arsafgift, uppgående ondast till 25 öre eller något derutolver, skulle försäkra sällskapet om ett betydligt antal ledamöter. Nekas kan väl icke heller, att för erläggande af sådan låg afgift vida ssera skulle tecknat sig, och mänga, som nu af bristande tillgångar äro uteslutna ifrån att lemna bidrag till företaget, skulle då hafva rönt den tillfredsställelsen att till det goda ärdamålet få lemna sin skärl. Huruvida sammanlagda beloppet af sådana bidrag skulle öfverstigit de inkomster sällskapet af den högre arsgiston nu uppbär, torde dock vara tvifvelaktigt, men säkert är deremot, att uppbörden hos det högre antalet medlemnar af de smärre tillskotten skulle hafva varit förenad med mycket mera besvär och möjligen älven ökade kostnader. Tilläfventyrs verkar älven den obemärkthet, i hvilken Jällskapets verksamhet utöfvas, dertill att sällskapet hos mången fallit i glömska; och bestyrelsen har ansett sig lika lämpligen böra framställa anmaningar om vidare erläggande af årsafgilt till dem som en gang med sådan afgift uteblif Anledningen till minskning i sällskapets ledamöter må emellertid vara hvilken som helst, så har, med afscende derå, att sällskapets kapital, till toljd af utgifternas ringa belopp, sortsarande är i tillväxt, samma minskning antagligen icke någon menlig inverkan på sällskapets bestånd, lör så vidt dess verksamhet är beroende på materiela tillgångar. Dock skulle likgiltighet för sällskapets bemodanäden naturligtvis på desamma verka förlamande, ty dess framgång är beroende till stor del dervå, att kommunerna komma i erfarenhet af de goda frukterna utaf sällskapets verksamhet, och i den mån så sker skola otvifvelaktigt flera frigifna fångar återvinnas tilljsamhället och derigenom också många återfall i brott forekommas. Skulle derföre bestyrelsen kunna få paräkna ett välvilligt tillmötesgående vid dess bemödanden att söka vinna anställning eller arbete åt dem, som utgöra föremål för bestyrelsens omsorger, så vunnes dorigenom för ändamålet vida mer, än den tillökning i inkomster, som af flere medlemmars inträde i sällskapet beredes, skulle medföra. Få tilb antalet äro de som under förflutna året, likasom under föregående åren, af bestyrelsen ansetts lämpliga att omhändertagas; men bestyrelsen har ännu icke funnit anledning att frångå de grundsatser bestyrelsen från början af sin verksamhet antagit såsom: de i praktiskt hänseende riktiga, och bland hvilka såsom en af de förnämligaste framstår den, att med varsamhet pröfva, huruvida fången under sin fängelsetid visar sann ånger öfver det begångna brottet och sjelf ärligt sträfvar till verklig förbättring, och icke allenast ådagalägger sådana varaktiga intryck med riktning åt det goda, som hos oroliga och lidelsefulla naturer mången gång väckas till lif, blott för att åter utplånas. Examen förrättades igår kl. 9 s. m. med eleverna, 24 till antalet, i sällskapet De Fattiges Vänners flickskola. I examenslokalen voro framlagda särdeles vackra prof på elevernas framsteg i handarbeten, äfvensom af dem utförda ritningar m. m. Efter examens slut höll d:r Ch. Dickson ett vackert tal till lärare, lärarinnor (m:llerna Allida Ullman och Charlotte Jonsson) och lärjungar samt utdelade premier af 1 psalmbok åt hvardera af de afgående 6 eleverna. Ansökningar till inträde i skolan ha i stort antal blifvit gjorda, men förhållandena medgifva ej intagandet at sler än 6, eller lika många som de nu afgående. Sxamen bevistades af så mycket folk isom skollokalen kunde rymma. teten EEE färger. IIvarenda linie i hans ansigte uttryckte svag helsa och missnöje, och hans ögon voro med ängslig Husömhet fästade på skrinet. t I 8 ot l so — nm me me l l