Göteborgsposten – 19 juni 1866, sida 2

. Z. kommer srån detta häll, anledning till håget olika tydningar. På börsen ser man i detta bref en borgen för, att Frankrike i värsta fall blott skall ingripa i sista akten af det europeiska sorgespelet, eller möjligtvis låta svärdet helt och hållet förblitva i skidan. Hoforganerna förklara med den varmaste öfvereygelde som står dem till buds, att detta bref är sreden sjelf, och slutligen utbrister Emil de Girardin i Libert6: Det betyder krig! Läs blott brefvet en gång till! Blir ej Europas karta lika väl törändrad om PreusIsen segrar och tager Elbhertigdömena, eller Italien segrar och tager Venetien, som om Österisike segrar och tager Schlesien? På dessa premisser bevisar Girardin, att kejsar Napoleon i alla händelser enligt sitt bref måste blanda sig i saken. — I väl underrättade kretsar tror man sig veta, att kejsarens planer gå ut på töljande: Preussen skall erhålla samtliga tyska kustländer i norden, men i stället afstå en del af Schlesien till Österrike såsom en kompensation för Venetien samt sina vestliga provinser såsom ersättning till de exproprierade surstarne. Vesttyskland skulle således bli ett Rhenförbund i ordets egentliga mening. Frankrike skulle hvarken behöfva annexionen eller inflytandet öfver iörbundet, utan afsigten vore blott att visa dess ädelmodiga stå nning. — Andra tro, att det kejserliga brefvet endast utgör en förklarir g, ett iullständigande af talet i Auxerre och blott beiyder att kriget skall bli allmänt och att Frarkrike deri skall spela en framstående roli. Jules Favre töll d. 14 d:s i lagstiftande församlingen ett af sina glänsande tal. Det angick Mexiko och har i Paris uppväckt en ovanlig sensation. Han angrep den transka politiken i afseende på Mexiko så skarpt, att regeringsledamöterna icke vågade eller kunde svara, i synnerhet som hela talet hade till grundval de dokumenter, som regermgen sje! öfverlemnat till kammaren. Baron Felicien David törsökte att svara, men uppväckte blott ovilja, då han yttrade, att de franska rentiererna icke boide låtit törleda sig att ingå på en så dålig spekulation som det mexikanska lotterilånet. Talet framkallade en ogynnsam stämning på börsen och mexikanska papperen föllo. I närvaro af kejsaren och marinministern har man anställt högst lyckade törsök med helvetesmaskiner, uppfunna af den berömde sydstats-amerikanaren Maury. Kejsaren erbjöd denne att helt och hållet inträda i fransk tjenst. Från Italien berättas, att då Garibaldi steg i land i Genua, mottogs han med flaggning af alla handelstartyg och bengaliska eldar afbrändes. Stadens myndirheter uppvaktade honom och ledsagad af en ofantlig menniskomassa begaf han sig till sin vän Colledetti. Ratifikationen af fördraget emellan Preussen och Italien har törsiggatt culigt alla di plomatiens reglor. General Govone, com till Berlin örverfört det italienska exemplaret, skall på återvägen ha förevisat en afskrift deraf tör kejsar Napoleon, som låtit prötva det af marskalkerna Niel och Vaillant, hvilka förkla: at att båda makternas åtgärder voro ändamålsenliga. — Det heter, att Preussen skall ha törbehållit sig rätt att först gripa till offensiven. En korrespondent från Piacenza till Opinion Nationale påstår det vara ett misstag, att Italien icke skulle kunna motstå Gsterrike. Det senare har blott 170,000 man i Venetien, enär dess hufvudstyrka ju är sänd mot Norden. Österrikarned, så menar denne korrespondent, törakta utan skäl den italienska armåen. De anse det möjligt, att med sina 170,000 man, kunna ställa sig emot densamma och räkna dervid på ett uppror i Neapel och reaktionen i Toscana. De trupper, hvilka Italien genast kan uppställa, uppgå till 270,000 man förutom 40,000 frivilliga och reserver, hvilka jag dock för ögonblicket vill lemna ur räkningen. Italienarne skola naturligtvis bli de angripande, då österrikarne ej ha tillräckligt med trupper för att gå anfallsvis tillväga. Österrikarne äro tillfölje härat hotade på alla punkter och måste sprida sig. Tack vare jernbanorna kan man likväl på en enda natt koncentrera hundratusen man och falla ötver nvilken punkt som helst. De frivilliga skola öfverallt hota österrikarne, och dessa måste derföre lemna åtminstone 70,000 man i fästningarne och de trånga passen till Tyrolen. Det återstår alltså österrikarne endast 100,000 man för att leverera en slagtning. De 40,000 trivilliga skola oroa fienden på alla punkter, så att Italien har 270,000 man för att leverera en drabbning mot de 100,000 österrikarne. Om dessa senare ej våga antaga en sädan, utan innesluta sig i sina fästningar, så skulle italienarne mycket lätt kunna bemäktiga sig Venedig, qvarlemna 170,000 man såsom observationskär och med 100,000 man marschera mot Wien. Observationsarmen skulle stödja sig på Rovigo, Padua Vicenza