Farar jag denna utställning oppnad, uppslogos dör. arne vid hufvudingången med dån, och in genom! len kilade en stor mörk massa, som vid närmare påeende befanns vara den för expositionens skull från J0teborg hitkomna Malmska hvalen, hvilken genom le par dagarnes vistelse i det glada Stockholm hade vaknat till nytt lif, och nu kom för att taga indutfriutställningen i betraktande, utan att låta uppehålla sig af centralkomitäns, juryledamöternas och öfriga expositionsfunktionärers krus och bock ningar nere vid dörren. Med ett slag af sin stjert krossade vidundret den i palatsets södra långskepp uppställda väldiga monitormaskinen just som den började röra på sig: de mindre ångmaskinerna, drässinerna, m. fl. gröfre gjutgodsartiklar flögo omkring som agnar hvar odjuret framgick. Kommen till midtelpartiet anställde han ett förfärligt nederlag bland de der exponerade artiklarne, vände upp och ner på danska varulotteriets silfverskap, Gustafsbergs vas och fabrikör Wahlenbergs stearinkandelaber, men studsade något vid åsynen af Molins fontän. Under densamma föregick också ett uppträde, väl egnadt att ådraga sig till och med en hvalfisks uppmärksamhet. Den lössläppta kaskaden stänkte nemligen sina perlor omkring sig med sådan ymnighet att Svea, Nore, Dana och Suomi, representerade af fyra figurer klädda i de respektive ländernas färger, sruktade att bli ordentligt inregnade i palatset, hvarför de sökte sin tillflykt under den Molinska fontänens skål med undanträngande af Necken och hans sällskap, hvilka å sin sida väl försvarade den plats konstnären gifvit dem. För att göra ett slut på denna strid eller af en lekfull nyck höjde sig hvalen upp emot skålens brädd, insöp der en dugtig vattenklunk och utsprutade den derpå öfver de stridande, som härvid förskräckta foro åt hvar sitt håll. Med ett förnöjdt brummande fortsatte vidundret sin rond genom norra långskeppet och rotundan, der den sinnrikt inrättade kariolen från Norge, som på ett ögonblick kan förvandlas från bjuldon till släda och tvärtom, dock syntes intressera honom mindre än sufflettvagnarne och seldonen gjorde, på grund af insmörjningen, förmodar jag, Återkommen till midtelpartiet af byggnaden gjorde hvalfisken sig der en präktig frukost af parfymerier, oljor, kemiska preparatet, sädesprofver, mjöl, socker, öl, punsch, tobak och stärkelse. Medan han höll på härmed voro Egirs döttrar samt Svea och hennes kära vänner och fränder ej heller sysslolösa. Med villhjelp af den i Hammerska huset vid lilla Trädgårdsgatan uppställda lokomobilen hade de söndersågat de båda mastträden på gården till annexet, släpat in dem i expositionsbyggnaden och gjort sig ett par sköna brasor af dem i hr Akerlinds eleganta kakelugnar. Under tiden sågs hela skaran af expositionsbesbkande skocka sig kring hr Grunbergmyntpress, dit ullt guld och silfver från guldsmedernas skåp och etager släpades för att förvandlas till reda penningar: på det sättet, menade man, skola vi väl slutligen få makt med krisen! Det var for galt, såsom en af de danska utställarne anmärkte; kungens heshet, som hindrade honom att besvärja oredan, drottningens lågmäldhet, som hindrade henne att göra sig hörd, prinsens obehörighet att talan föra — till hvilken auktoritet skulle man under sådana omständigheter lyssna? Då kom hr Fornanders lejon från Kungsholmen, der det stått och väntat på en passande piedestal för att intaga sin plats vid expositionen; det kom sättande öfver Jakobs torg, splittrade med ett slag af sin tass glasdörrarne at palatsets vestra sida, kastade sig med ett språng öfver hvalen, och — i detsamma vaknade jag. Eldsvåda i en jernban-tunnel. På den stora Great Northern-jernbanan, som förbinder Lon: don med de stora handelsoch fabriksstäderna i norrs England, inträffade natten mellan d. 9 och 10 d:s er sammanstötning, som nästan kan sägas vara ensam