Göteborgsposten – 14 juni 1866, sida 2

111110 Å1 1 017A11d— 111 ÖCHGIICÖ0 ÖDUI IILIIIIG I London har nyligen ackorderat med sina krelitorer och gifvit dem 50 proc. Det finnes nu utsigt för, att huset skall bli i stånd att kunna åter öfvertaga sina affärer och betala kreditorerna fullt. Dess hufvudaffär var bomull, ocn ett fartyg med en stor bomullslast är s. n. under väg till detsamma. Om nu detta fartyg verkligen kommer i godt behåll till England, skall firman nödgas låta det bero vid ackordet, men om det blir borta, skall hon få en oerhörd förtjenst, emedan bomullen är assurerad till de höga priser, i hvilka den stod, innan paniken dref ned den. Från Amerika erfares, att ett antal fenier gjort ett infall i Canada, utan att der möta något motstånd. En massa feniercirklar har för sin hufvudman förklarat den från Irland anlände Stephens, som emottager ofantliga penningsummor. I Gettysburg i Förenta Staterna, der en af det borgerliga krigets blodigaste slagtningar utkämpades, skall nu resas ett monument, 55 fot högt och med ett ytinnehåll på marken af 23 qvadratfot. Förenta Staternas första stora operahus, The Newyorker-Academy of Music, har blifvit lågornas rof. Elden utbröt straxt efter det en föreställning at Judinnan slutats. Denna Jättebyggnad nedbrann på en otroligt kort tid. Den intill stötande medicinska högskolan med dess kanske oersättliga samlingar, en kyrka, en pianofabrik och andra byggnader blefvo äfvenledes förstörda. Hela skadan beräknas till minst en million dollars. Den person, som hyrt operan, förlorade partituren till 86 operor, mer än 4,000 klädespersedlar, en mängd dekorationer m. m. P. S. Nu börja händelserna antaga den snabba sart, som antyder vacklandets slut och algörandets snara inträskande. Vi ha ofvan meddelat, att den österrikiske gesandten i Berlin hemkallats. Enligt dagens telegram förmäles nu äfven, att den preussiske gesandten i Wien, baron Werther, fått sig af österrikiska regeringen sina pass tillsända. De båda gesandterna lemnade i går de resp. hufvudstäderna. Den diplomatiska förbindelsen mellan Österrike och Preussen ar således numera afbruten, och då detta steg brukar tagas närmaste dagarne före ett krigs utbrott, kan situationen betraktas som högst allvarlig, ehuru mera klar och bestämdt krigisk än förut. Denna Österrikes åtgärd har besvarats af Preussen med en ny kränkande handling för Österrike, hvilken måste rifva upp sista bron till försoning emellan de båda tyska stormakterna. Preussiska regeringens officiela tidning för i går Staatsanzeiger meddelar neml. det väsentliga innehållet af Preussens förslag till utsörandet af den förbundsreform, hvarom det väckt fråga vid förbundsdagen i Frankfurt. Spetsen af detta förslag är obestridligen riktad mot Osterrike och af den största hätskhet mot detta gamla kejsardöme. Det vill nemligen för framtiden — utesluta Österrike (och Holland för Limburgs skull) helt och hållet ur tyska förbundet. Det är naturligt, att Österrike haft någon hemlig kunskap om denna Preussens plan, och det är derför ej underligt, att det uppbjuder hela sin motståndskraft, för att afvärja planens genomförande. Det preussiska reformförslaget innehåller vidare, att Nordtysklands samtliga trupper skola ställas under Preussens befäl och Sydtysklands under Bayerns. Tyska flottan ståälles under Preussens befäl; Jahde och Kiel göras till förbundshamnar. Dessutom skall förslaget innehålla följande till en del redan förut bekanta bestämmelser: Den lagstiftande makten utöfvas at en nationalrepresentation, vald i enlighet med den af parlamentet i Frankfurt år 1849 antagna riksvallagen; Utom i händelse af fientligt infall på tyskt område erfordras för att en krigsförklaring skall kunna utfärdas, att två tredjedelar af tyska folket samtycka dertill genom sina representanter. — Det skall bli af stort intresse att erfara, om tyska folket skall genom dessa lockelser förmås ställa sig )å Preussens sida, fastän de veta, med hvilken virtuositet Bismarck och hans likar veta att håna författningar, som ei längre öfverensstämma med deras planer. Likaledes yrinna vi af otålighet efter att få erfara, hvilken ställning Bayern kommer att i dag intaga på förbundsdagen gentemot Österrikes begäran, att förbundsstaterna skola med väpnad makt uppträda mot det förbundskränkande Preussen. Vägrar det, kan det vara möjligt, att det ingått hemligt aftal med Preussen. Egnad att väcka stor sensation är den i Moniteur offentliggjorda skrifvelse från kejsar Napoleon till franska utrikesministern Drouyn de Lhuys, i hvilken kejsaren bestämdt tager parti för att Österrike mot en lämplig ersättning afträder Venetien till Italien. Angående skrifvelsens ötriga innehåll hänvisa