Göteborgsposten – 14 juni 1866, sida 1

BASTARDEN) Af PAUL SAUNIER. — Jag vill visserligen att rättvisa skipas åt alla, svarade Ludvig XIII i dyster ton; men jag är ej oförsonlig och glömmer lika litet det goda som det onda. Nu har M. de Francheterre gjort mig en tjenst, hvilken min mildhet skall erinra sig, om han ännu förtjenar den. — Ers majestät har rätt, yttrade kardinalen ödmjukt. Tillåter ni att jag förhör fången. — Ja, jag tillåter det, svarade konungen, men jag tror ej att en at mina gardesofficerare kan vara skyldig till förräderi, då han gifvit mig och de mina så många prof på tillgifvenhet. — Också, återtog ministern, vågar jag att besvärja ers majestät om hela ert öfverseende för denne adelsman, hvilken blott för ett ögonblick blifvit förvillad genom sin blinda lydnad för oemotståndliga inflytanden. — Utan tvifvel, afbröt Gaston, skulle ers eminens ha föredragit att M. de Francheterre lydt er? — Kom ihåg, min bror, sade Louis strängt, att vi önska förlåta, uppväck intet minne och låt kardinalen tala. ) Forts. fr. Nio 133.