Göteborgsposten – 4 juni 1866, sida 2

medlemmar, och det återstär nu endast undertecknad att för h. exe, presidenten för den höga församlingen upprepa försäkringen om sin högsta aktning. I Fredags hade förbundsdagen sammanträde, hvarvid beslöts att Bayerns premierminister v. d. Pfordten skulle bli förbundets representant vid konferensen. Köln. zeit. anser, att han skall i sina instruktioner främst at allt åläggas att tilldakavisa hvarje inblandning af utlandet i inre tyska angelägenheter och ätvenledes att tillbakavisa hvarje försök att behandla de preussiska Rhenländerna som ijenliga att lemna i ersättning. Vid samma möte afgaf Osterrrikes gesandt den förklaring, att det betullmäktigade sin ståthållare i Holstein, Gablenz, att inkalla de. holsteinska ständerna och låta dessa uttala sig angående sitt framtida öde, för att härigenom zöra hertigdömenas stämning bekant, hvilken alldeles icke öfverensstämmer med Preussens önskningar. — Det är naturligt att detta Österrikes beslut skall högligen försvåra för kongressen algörandet af den slesvigholsteinska frågan. De holsteinska ständernas för någon tid sedan samlade utskott uttalade sig till förmån för augustenborgaren. Österrikes ombud på konferensen skall således der yttra sig i samma riktning. Det är bekant att alla Mellanoch Smästaterna i Tyskland äfvenledes ansluta sig till den meningen, och i följd deral Jemväl förbundsdagen. Dennas ombud skall derför å konferensen ock yttra sig för augustenborgaren. Frankrike hyllar i politiken Dincipen af folkens sjelfbestämningsrätt och skall dertör icke motsätta sig angustenborgaren, som solkviljan omfattar. England skall äfven svårligen kunna motsätta sig augustenborgaren. Till förmån för denne skola således yra af kongressens 7 medlemmar kunna med säkerhet räknas. Skall nu Preussen gå in på att sålunda nödgas lemna augustenborgaren Holstein, hvarmed äfven skall följa södra deen af Slesvig, som hyllar honom? Det är föga troligt, och en hvar kan häraf lätt finna, iuru fåtäng kongressens bemödande skola bli, då det gåller att öfvergå till annat än ord och komplimenterande artighetsbetygelser. Konferensen sammanträder om Onsdag — så vill man åtminstone veta. Svårigheten att åstadkomma en fredlig ösning af de sväfvande frågorna i Europa har än mera ökats genom förvecklingen i Donaufurstendömena. Dessas befolkning har som bekant valt sig en furste efter sin vilja (att den lockats dertill af en Bismarcks intrig hör ej hit), fursten har emottagit valet och slagit sig ned i sin nya hufvudstad. Men Donaufurstendömena stå under Turkiets ötverherrskap, och då furstevalet strider mot ingångna fördrag och är ett ingrepp i Turkiets rättigheter har Porten låtit en occupationsarmå inräcka i furstendömena och besätta dessa. Furstendömena ha en armå om 40,000 man, hvilken lätt kan bringas upp till större styrka. De skola kanske göra motstånd, då de turkiska trupperna vilja fördrifva den nyvalde fursten, och så skall ännu en kamp mellan gamla rördrag och folkens sjelfbestämningsrätt bryta ut, hvilken kanske skall antända branden. Den orientaliska frågan skall ovilkorligen tränga sig fram och fordra sin lösning. Från att vara bemedlande makter skola Ryssland, Frankrike och Italien med detsamma sjelfva nödgas framträda i handlingar, ty de äro Donauturstendömenas skyddsmakter. Hvad sjeltva de krigiska förberedelserna angår, antyda dessa att man nu å ömse sidor är beredd att slå till. Viha nämnt, att kronprinsen af Preussen befinner sig i Schlesien och der mönstrar armåens ställning. D. 26 Maj på aftonen begaf sig Benedek till den österrikiska nordarmen i Böhmen och Mähren, för att taga befälet öfver densamma. I en dagordre har Benedek uttalat den förväntan, att armeen skall äfven i fredens land hysa aktning för enskildas egendom. 1 ltalien har Cialdini med sin arm6kår gjort en rörelse, hvilken förflyttat honom närmare krigsskådeplatsen. Den siste Maj hade Italien vid Po samlade 350,000 man och 400 kanoner. ilvartill komma alla de frivilliga, så att hela styrkan med dessa är 400,000 man. Åunu en utskrilning väntas. I Veretien råder en ytterst farlig jäsning med anledning af det österrikiska förtrycket. Om venetianarne skulle göra en resning, huru skulle då någon konferens kunna hålla italienska armåerna tillbaka? in engelsk eskader har setts vid Sicilien. Från Rom meddelas, att kardinal Antonelli ligger mycket sjuk och redan erhållit ett par besök af påfven. Redaktionen af Frankrikes icke officiela, men officiösa Moniteur har sändt sin vanliga krigskorrespondent till Italien — hr Louis Nois, författare till Souvenir dun Zuave. Ett annat lika litet fredligt tecken är, att Justus Pertbes i Gotha nu börjat utgifva en — — 24424 — 1 4 2 — 2