Göteborgsposten – 28 maj 1866, sida 2

Från Utlandet. Man hängifver sig sangviniskt åt fredsförhoppningar — dertör att trenne bemedlande stormakter kommit öfverens om former för en inbjudning till en kongress jemte förslag till program för denna. Det vore synd att beröfva affärsverlden detta andrum, som kanske blir det sista på länge. Dock finnes det ännu i dag ingen säkerhet för att kongressen kommer till stånd, fastän man hop: as det, och ännu mindre för att kongressen skall kunna lösa de sväfvande frågorna på ett sätt, som betingar en varaktig fred och lägger en verklig grund till ett nytt europeiskt statsskick. Det är ännu furstarne, som skola genom sina ombud ordna tolkens angelägenheter, och dessa skola sjeltva få stillatigande nöja sig med potentaternas beslut. Dessa senare åtminstone skola aldrig hysa förtroende för hvarandra, och den väpnade freden skall fortfarande bestå, en bedröflig anomali i och för sig. I afseende på kongressens effektiva kraft, må erinras, att de bemedlande stormakternas officiela och officiösa organer högtidligt förklarat, det nämnda makter icke vilja upphäfva sig till skiljedomare, utan blott föreslå en grundval, som kan ge anledning till underhandlingar. De tre makterna hafva således, för den händelse att kongressen upp