Göteborgsposten – 25 maj 1866, sida 1

(UULCUUTYTJ. 20 NÅ Från sundhetsnämnden hade inkommit en hemtällan om antagande af fyra distriktsläkare för sattisas sjukvård. Då nämnden äfven föreslagit att de iu på stat uppförda fattigläkarnes tjenster skulle inIragas och detta var något som berörde reglementet ör fattigvårds-styrelsen, remitterades förslaget till lenna styrelse. Drätselkammaren och chefs-embetet vid kgl. Göta rtilleri hade ingifvit yttranden i anledning af hr Jul. Lindströms donation till exercishus för solkskoorna och skarpskyttekåren hvilket skulle förläggas å xercisheden. Då några svårigheter från chefsembeets sida gjorts, med anledning af den i donationen öreskrifna platsen för exercishuset, beslöts att remitera ärendet till br Jul. Lindström, för inhemtande af ans yttrande om han medgäfve exercishusets förlägzande till någon annan plats än den föreskrifna. Gatuoch vägförvaltningens hemställan om godcunnande af kapt. Richerts plan för stadens dräneing bordlades. Sammankomsten, hvars senare del bevistades af ir Jul. Lindström, slutade derefter nägot öfver kl. imidd. väderleken. Sedan temperaturen en tid bortåt varit något kylig, har med den V. vind, som igår inträdde, luften blitvit varmare och väderleken i allmänhet mera vårlig än hittintills varit fallet. Marken står nu grön och träden äro som bäst i farten med att slå ut, och med några dagars verklig värme, som nu torde kunna motses, skall naturen snart framstå i hela sina sköna, vårligt jungfruliga prakt. Teater. Vi taga oss friheten åter fästa uppmärksamheten vid det för vår teaterbesökande allmänhet nya originalstycke af F. Hedberg, som i afton för första gången går öfver vår scen, neml.: Frivilliga och Motvilliga, hvilket lärer i flera afseenden utmärka sig för friskhet och skarpt utpräglade typer. Emigranter. Med ångf. alland, som i dag afgick till Libeck medföljde 62 emigranter, största delen från Wermland samt en del från Östergötland och Gestrikland. Ångfartyget Strömstad. Till befälhafvare å detta ångtartyg har kapt. A. B. Eltversson, som fört fartyget under de senast förflutna åren, äfven för innevarande år blifvil antagen. Fartyget gör sin första resa härifrån till Strömstad nästa söndag den 27 d:s. Sockerpriserna. Härvarande raffinadörer ha igår nedsatt priset å alla sorter Socker med 1 öre pr skålp. Å Sirup är priset oförändradt. ! Gripen posttjuf. Såsom våra läsare torde erinra sig omnämnde vi i vårt senaste Tisdagsnummer, att af den post, som d. 1 d:s afsändes från Östersund och derpå d. 8 ankom till Stockholm, alla från förstnämnde stad och Ragunda afsända rekommenderade bref, innehållande 6 å 8,000 rdr, vid framkomsten saknats. För denna stöld misstänktes en extra posttörare vid namn Olof Dill, hvilken fört posten från Östersund och som från orten af. vikit. IIan antogs af ett eller annat skäl ha slagit sig tillsammans med en qvinna vid namn Maria Rönn eller Holmgren, hvilken, född i Iljotrakten, troddes ämna begitva sig till Amerika. Dill beskrefs såsom varande omkring 30 år, med ljust hår, rödblommigt ansigte, af medelmåttig längd. Maria Rönn uppgass vara 20 år gammal, liten till växten och ha ett fult, koppärrigt ansigte. Man hade ej hvarken i Stockholm eller härstädes fått någon säker ledtråd till upptäckande at brottslingen, förrän polisen här af en person fick underrättelse om att en karl och en qvinna, sådana som de efterspanade, redan före pingst bott hos honom, men att de sedermera rest uppåt landet. Båda två hade varit mycket hyggligt utstyrda, så att de icke väckt någon uppmärksamhet genom sitt yttre. Beskrifningen på dem stämde så väl öfverens med det till härv. poliskammare anlända, särskildt för Maria Rönn föga smickrande signalementet, att man knappt behöfde andra anledningar för att antaga dem vara de sann Iskyldige. Också beordrades öfverkonstapel Söderling att afresa dessa personer till mötes då de igår med bantäget skulle anlända hi tillbaka för att sedan, som de uppgifvit resa till Amerika. Han åtföljdes på resar af den person, hos hvilka de härstädes bott I Falköping anträffades och igenkändes de resande paret, hvilket, intet ondt anande, lugn följde med tåget vidare. Då öfverkonstapelr S. såg dem så trankila beslöt han att icke