Göteborgsposten – 15 maj 1866, sida 2

Article Image
Från Utlandet. Fortfarande ingå underrättelser om att den afgörande stunden skrider oss närmare. Sedan underhandlingarne mellan Preussen och Österrike afstannat, sedan båda länderna tillsammans kallat nära en och en half million man under vapen, sedan pressens organer å ömse sidor på det bittraste utfarit mot hvarandra, sedan i Österrike en fullständig entusiasm yppat sig hos folket för kriget mot Preussen, sedan frivilliga kårer börjat bildas emot detta rike och särskilt pådrifvits härtill at framstående embetsmän, begagnar preussiske gesandten denna sista åtgärd såsom förevänning, att lemna Wien, så att om ett par dagar den diplomatiska förbindelsen skall vara fullständigt atskurek. Preussens och Osterrikes armöer stå redan på blott en å två dagsmarschers afstånd ifrån hvarandra — och det första kanonskottet, som skall gifva signalen ull den stora europeiska konvulsionen, kan derför icke låta vänta på sig länge. Italiens flotta har redan lupit ut och intagit en position mellan Ancona och Dalmatiska öarne. Hon är slagfärdig och har redan i en vecka hatt sina kanoner laddade. Italienska armåöcens högqvarter kommer sannolikt att förläggas till Modena. Municipalitetet i Catania har utfäst en belöning af 2,000 francs i årlig pension tör lifstiden åt den af stadens medborgare, som lyckas eröfra en österrikisk fana, 300 fres om året till den som återkommer med en förtjenstmedalj, 200 fres ha anslagits åt hvarje stupad Cataniabos efterlemnade behöfvande. Österrike har å sin sida låtit föra slera af sina fartyg från Triest till Venedig, dit äfven de båda pansarfregatterna Kudolph von Habsburg och Kaiser Max hafva släpats. Handelsrörelsen är ytterst liflig, emedan alla köpmän skynda att få varor expedierade, innan blokaden börjar. Preussens ställning till tyska Förbundets öfriga stater blir mer och mer kritisk, alltsom det visar sig, att dessa nästan utan undantag ansluta sig till Österrike och äro redo att understödja kejsarstaten i dess kamp mot Preussens anspråk på öfverherrskap i Tyskland. Den förklaring, som Preussen afgaf vid Förbundsdagens möte d. 9 d:s, visar temligen tydligt, att en fullständig brytning med Förbundsregeringarne är nära förestående. Den preussiske gesandtens förklaring löd väsendtligen så: Den k. preussiska regeringen är berättigad att förutsätta, det Österrike och Sachsen, så!ramt de trodde sig hotade af Preussen, först vändt sig till förbundet. I stället för att göra detta, ha dessa makter fö redragit att bereda sig till att sjelfva taga sig rätt. De diplomatiska förhandlingarne med Österrike och Sachsen hafva tyvärr visat sig fruktlösa, och spänningen har stigit med hvarje dag. Den preussiska regeringen kan tyvärr icke dölja för sig, att det på många ställen i Tyskland finnes tendenser, hvilka ej allenast äro riktade mot Preussen, utan äfven mot hvarje allvarlig sträfvan efter att tillmötesgå den tyska nationens anspråkslösaste fordringar. Preussen kan först då återkalla sina militära försvarsåtgärde när de regeringar, som börjat med att rusta sig, äfven vilja göra början med att afväpna. Preussen är berättigadt att vänta, det förbundsforsamlingen skall ålägga Sachsen och Osterrike att snarast möjligt in. ställa de mot Preussen löretagna rustningar. Om förbundsförsamlingen antingen underlåter detta eller icke ser sig i stånd dertill, skall Preussen finna sig nödsakadt att endast fästa afseende vid upprätthållandet ai sin europeiska ställning och låta sitt förhållande till ett statslörbund, som icke ökar utan tvärtom prisgifver sina medlemmars säkerhet, stå tillbaka fö de fordringar, som sjelfuppehållelsens pligt åläg. ger det. Dessa sista ord kunna knappast annorlunda tolkas än som en antydan om den preussiska regeringens eventuela utträde ur förbundet. Att man inom sjelfva förbundsdagens sköte uppfattat Preussens yttrande på detta sätt och fruktar för ett fredsbrott från Preussens sida, (ramgår både af de krigskonferenser, som de mindre tyska staternas regenter hållit, och al de diskussioner angående förhållandet med besättningen i Frankfurt och förbundstästnin(Uax .2

15 maj 1866, sida 2

Thumbnail