Göteborgsposten – 8 maj 1866, sida 1

— Grefven gjorde ett tecken: gardisterna rnsade fram och bemäktigade sig den djerfve betjenten. Vid bullret af denna strid kom Renaud ut och stängde hastigt efter sig den dörr genom hvilken han utträdt. — Hvad betyder detta öfverväld? frågade han i högdragen ton. — Det betyder, svarade herr de Valencs ironiskt, att era intriger och stämplingar ha uttröttat konungens tålamod, och att han uppdragit åt mig att arrestera er. — Konungen eller kardinalen? frågade Renaud. — Betyder föga hvilken utaf dem. Den befallning premierministern gifvit mig är stämplad med det kungliga sigillet. Se här är den. Gif mig er virja. — Jag följer er, min herre, sade den unge officern i det han kastade en orolig blick på den dörr framför hvilkon han stod. På samma gång räckte han grefven sin värja. — Jag ber er, min herre, återtog han derefter, återgif friheten åt denne stackars gosse som blott utfört de befallningar jag gifvit honom. Med dessa ord pekade han på Michel som nu fasthölls af fyra gardister. — Må vara. Jag har intet med honom att göra, släpp honom, yttrade grefven vändande sig till soldaterna. Han blef omedelbarligen åtlydd och log då han säg den hatfulla blick som Michel kastade på honom. — Bemäktiga er M. de Francheterre, befallde han derefter.