Göteborgsposten – 3 maj 1866, sida 1

BASTARDEN) Af PAUL SAUNIER. — Jag försäkrar ers höghet, att jag redan glömt denna resa. — Godt, Renaud! Ack om jag hade många sådana vänner som ni! Med dessa ord ringde Gaston. En domestik inträdde. — Befall min intendent att genast bära femhundra pistoler till baron de Francheterre. Betjenten bugade sig och gick. — Åh! nådig herre! invände Renaud förvirrad. — Huru! har ni ännu icke gått! yttrade å sin sida Gaston. Löjtnanten aflägsnade sig hastigt. En fjerdedels timma senare klappade man på dörren till hans rum. Det var Michel som gick att öppna. — Från M. Gaston dAnjou, hertig af Orleans, yttrade en betjent och lemnade en temligen stor påse. Michel var nyfiken: han öppnade påsen. Guldmynten föllo dervid ur densamma med ett glädtigt ljud. När den unge mannen såg framför sig en sådan skatt, ryggade han tillbaka, hans ögon uppspärrades och han ) Forts. fr. N:o 100.