Göteborgsposten – 19 april 1866, sida 1

2:o 18 å Ostra Larmgatan, hos 7. HK. Selling, hö Masthuggstullen, hos E. Dahlström, i Majorna, h Smedjegatan. Göteborg. nerna. Så har ångf. Excellensen Toll, hvilken natten till igår bort hitkomma på sin resa från Kristiania, qvarlegat för stormen i Fredriksvaern och hitväntades först i dag tidigt på morgonen. Ångf. Kronprindsesse Louise lärer igår afgått hit några timmar senare än vanligt. Angf. Halland skulle likväl i sin ordinarie tur söderut afgå i dag kl. 6 f. m. Att icke få sjöolyckor timat på kusten under orkanen, torde tyvärr vara sannolikt. Till igår afton hade dock ännu blott följande blifvit bekanta. : Danska briggen Bjercke, kapt. Thomsen, på resa från hemorten Aarhus hit till Göteborg i barlast, har dritvit 1 land på Fjerholmen i närheten at Öckerö. Ängaren Göteborg, kapt. Höglund, som igår på morgonen utgått på rekognoscering i skärgården, kunde i anseende till orkanens våldsamhet ej lemna briggen någon assistans, dock torde sartyget sannolikt kunna tagas af grund med tillhjelp af nämnde ångare. Slupen Activ, skepp. J. Hall, hemmahörande i Kivik i Skåne, på resa från Köpenhamn till Bergen med mjöl, inkom hit igår e. m. i haveri, efter att i förgår vid middagstiden ha blifvit påseglad under Skagen af en holländsk koff och dervid fått klyfvarbom och stötter albräckta. Till Stora Kalfsund har inkommit skon. Wilhelmina, kapt. Falkenauer, stadd på resa från Matanzas till Norrköping. Offentliga föreläsningarne. D:r Biörklunds första föreläsning öfver Ariosto och Tasso egde rum i går afton. IIr B. omnämnde, fatt han från en katolsk prost härstädes erhållit förfrågan om hr B. kunde bevisa den välbekanta historien om päfvinnan Johanna. Föreläsaren besvarade denna nog naiva begäran genom att framhålla de ohyggliga bevis på sedeslöshet, hvarpå påfvestolen, henne oberäknadt, erbjudit många exempel. Tal. yttrade för öfrigt, att då goda katoliker, såsom redan på Montesquieus tid var sallet, vågat skämta öfver påfvedömet, så borde det ej törefalla så förvånande att en protestant berättade en allmänt bekant anekdot om detsamma. Tal. ötvergick efter denna episod till egentliga ämnet för sin föreläsning: Ariosto. Skaldens första steg på diktarebanan, på hvilken han hade att strida mot åtskilliga svårigheter, omnämndes. Några karakteristiska drag från Ariostos ungdom alslutade föredraget. Teater, I Tisdags undfägnades allmänheten med tvenne fransyska stycken at ganska olika art. Det första var ett proverb af Octave Feuillet: ÅEtt Iem, med en för denne författare utmärkande förträfflig dialog. Men såsom proverb, och således utan någon egentlig yttre handling, var stycket för vår tids smak kanske något för långt och för mådde ej alltid hålla vid makt intresset, oak tadt ett i allmänhet förträffligt utförande. Hr Lagerqvist var den gamle småstadsborgaren, öfver hvars hela lif ligger ett stilla, fridsamt qvällens lugn och hvars dagar försvinna i det jemnaste kretslopp, men hvilken dock ibland känner detta monotont, nästan som en trollring, den der håller honom instängd utan att han förmår lösrycka sig. Det är isynnerhet då de gamla minnena från fordna dagar tränga på, som han ej finner sig rätt väl till mods och längtar efter förändring. Med dessa minnen är alltid förenad bilden af en ungdomsvän, hr Pousette. Denne har just kommit på besök, då ridån går upp. Han är en orolig kringsvärmande natur, som flackar hela jorden rundt för sitt nöjes skull. Han tror sin gamle vän, småstadsborgaren, vara beherrskad af sin maka och ej tullt lycklig. Han vill rädda honom åt sig sjelf, befria honom från vanans nedtryckande öfvervälde och åter göra honom till en man. Med lifliga och glödande beskrifningar af resors nöjen, härvid understödd af rika libationer, hvilka uppvärmt småstadsbrodrens hjerna och fantasi, lockar han denne att bestämma sig för att göra en luft