Göteborgsposten – 18 april 1866, sida 2

ö Från Utlandet. Osäkerhetstillståndet fortlar, men det skull i alla händelser nu icke dröja syunerligen länge, innan någon mina måste springa, eltersom upproret redan utbrutit i Moldaus hutvudstad, förberedt genom ryska rubler och utlördt medelst prertintriger. Donaufurstendomenas sak står i nära gemenskap med hela den ötriga europeiska ställningen, och förvecklingen i de törra skall derför äfven utöfva sin verkan på andra håll. Ryssland skall snart kasta al sig masken och den nära alliuns, som ovedersägligen består mellan Preussen och Ryssland, bli en ostentlig hemlignet:. Foljande anekdot från Paris visar bäst, huru obestämd ställningen är. Fransminnen veta lika litet om, hvad deras regering tänker göra i den hotande europeiska törvecklingen, som de veta hvad som föregår i månen. En bekant financier gjorde för ci par aftnar sedan ett berömvärdt försök, att fa veta någonting af kejsaren, under ett kort samtal som de hade i Tuilerierna. Kejsaren gal honom det länge önskade tilltället, genom att tillspörja honom om dagens nyheter. Ka pitalisten sade, att nyheterna voro nedslående, alla slags spekulationer lidande, med utsigt till att skola lida ännu mer, alla allmän na säkerheter ruinerande låga och med utsigt att bli ännu sämre, och allt kom sig af det spända förhållandet mellan de båda tyska makterna. Kejsaren beklagade, att så var, men hoppades att paniken endast var tilltäl lig och att afkäirerna åter skulle taga fart -men ni kan vara säker om, min herre, at jag i intet fall skall röra min fingerspets föt Ucuna tyska tvist; de måste sjoltva utkämp: den; — Frankrike är, såsom ni väl vet, neu uraltt. Ah, Sire, allt det der är mycke r, men ett ord från E. M:t skulle förhindr. hvarken Preussen eller Osterrike skullt is dermed, om ni talade, och Frankrike skulle bli befriadt trån sin oro. Ett ord Sue —2.. Kejsaren såg sunnt på sin inter (iokutör, log, strök sina mustacher och sade Qde voulez vous? oc h vände sig bort, för at tala med någon annan. Dessa tre ord kunn: betyda ingenting, men de kunna ätven var hka betydelserurla som lord HBurleiglis skak ning på hufvudet. De kunna betyda, att der som yttrar dem, ej vil göra nägonting so att förhindra en torveckling mellan Preusse och Österrike och att, hvem som än vinnei han ej förlorar. Bismarck är sjuk. Han har ondt i soter i Somliga säga, att det kommer sig deraf, a han gått för långt. Andra mena, att det i