Göteborgsposten – 17 april 1866, sida 2

Från Utlandet. På aftonen till d. 3 April 1849 yttrade sig konung Wilhelm af Preussen, som då var kronprins, i följande ordalag till en deputation, hvilken anländt från Frankfurt till Berlin, för att erbjuda Tysklands kejsarekrona åt aflidne konung Fredrik Wilhelm IV: Mina herrar! J kunnen icke vänta, att konungen skall gå i krig mot sina förbundssuveräner, de tyska monarkerna. Jag är soldat, och j skolen tilltro mig ej vara rädd för krig, men jag skulle ej kunna besluta mig för, att ställa mig i spetsen för en preussisk arme, tör att underkasta mig ett tyskt land eller en tysk provins. Menniskan spår och Gud rår. I ett bref till Times från dess väl underrättade wienerkorresp., dateradt d. 7 April, läses: Under vägen från Krakau till Wien hade den ryske generalen Richter tillfälle att på ett tillfredsställande sätt öfvertyga sig om, att Österrike endast rustar sig till försvar, och sedan sin hitkomst har han otta uttalat sin förvåning ötver, att den preussiska ministerpresidenten skulle vara så illa underrättad om sakernas närvarande ställning. Baron von Werther (Preussens gesandt i Wien) måste ha skickat hem noggranna berättelser om hvad som föregick, ty han hemtade sina uppgifter från uteslutande militära källor, men grefve Bismarck har ansett det lämpligt att förtro sig till icke-officiela agenter, hvilka förse honom med sådana underrättelser som bäst lämpa sig för hans planer, hvilka gå ut på att bringa till stånd ett krig mellan Österrike och Preussen. Under de sista fyra veckorna har den preussiske ministerpresidenten hatt 50 till 60 emissarier i norra delen af Österrike, och man antager, att några utaf dem skickat hem högligen öfverdritna berättelser om hvad de sett och hört. Under sista tre veckorna ha ej mer än 10,000 man sändts pr jernväg till Böhmen och Galizien. Uppgitten, att inga vidare krigstörberedelser skola göras i Preussen, är oriklig. Fastän berlinertidningarne påstå, att betallningen om vissa armekårers ställande på krigstot blifvit återkallad, erfara vi från Glo gau i preussiska Schlesien, att reserverna till TIN va Tas ——————LLLL60