Göteborgsposten – 17 april 1866, sida 1

träffa att förstärkt expeditionsutskott får sammanträde för att votera om några comma o. d. Att borgarståndet antog hvilande till grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag, det för presteståndet så vedervärdiga förslaget om andra än de till evangeliska trosbekännelsen hörande personers antagande till vissa tjenster, var hvad man kunde vänta, äfvensom att några ledamöter i liberal riktning ville gå ändå längre. I afseende på en föreslagen redaktionsändring i 60 R. F. beträffande ordet husbehofs-brännerimedlen gjordes inkast af formella skäl, men ändringen godkändes. Hr Carlen, ledamot af konstitutionsutskottet, meddelade ståndet den högvigtiga upplysningen att han ej varit tillstädes då beslutet om reduktionsförändringen fattades — ett meddelande, som, mirakulöst nog, icke åstadkom någon märkbar sensation. Bondeståndet förehade äfven sjette hufvudtiteln och utvecklade dervid större sparsamhet, än omtanka. Svante Bergström — med hvilken det egna förhållandet eger rum att han från och med d. 19 i förra måraden ej längre är besuten och således rätteligen ej heller får sitta i ståndet, än mindre stående och från sin plats yttra sig — gick i täten för anslagsvägran, stundom med och stundom utan framgång. Samtlige stånden begåfvo sig vid två-tiden upp på rikssalen, dit de kallats för Plenum plenorum. Adeln var vid detta tillfälle tåtaligare än någonsin tillförne representeradt. Landtmarskalken var sjelf den adertonde. Men de vanliga härolderna i kåpor saknades icke, så ati det ändå såg småståtligt ut. Icke ens alla förtroende-embetsmännen följde med — och stor sak deri. Justitieministern, dertill af konungen förordnad, uppläste K. M:ts sanktion på några mindre grundlagsförändringar. Det anses nu mera såsom alldeles afgjordt att ständerna icke vilja åtskiljas till d 6 Juni, och att de således aktivt få deltaga i — expositionen.