Göteborgsposten – 13 april 1866, sida 2

Från Sköfsde skrifves till Red.: Marknaden härstädes d. 10 d:s var gynnad af det nerrligaste vårväder man kan önska sig; också hade tillsölje deraf ovanligt mycket folk ditrest, så att kommersen gick raskt undan. Oaktadt den af många förda klagan att toderbrist uppkommit i trakten höromkring, var likväl priset å nötkreatur ej så billigt, ty större oxar betaltes med 2 å 300 rdr paret. Afsättningen af hästar var isynnerhet liflig. hvadan det betaltes högt pris för bättre sådana. Inga anmärkningsvärda oordningar förspordes, blott några småstölder begingos, och, hvad som var det mest förunderliga at allt, den penningebrist, hvaröfver man så allmänt hört klagas, kunde alls icke märkas, åtminstone att döma ester den stora rörelse och lifliga afsättning, som egde rum. En lurad spekulant. Å en större handelsplats i norra Westergötland, tilldrog sig för några veckor sedan en händelse, hvilken, ehuru hvarken ovanlig eller särdeles märkvärdig, likväl väckt ett visst uppseende i trakten, der den passerat, och lemnar ett ytterligare bevis på den sorgliga sanningen, att vinningslystnaden vid affärers uppgörande oftast spelar hufvudrollen. En handlande — namnet gör detsamma — som gerna ville försöka sin lycka på storartade handelsspekulationer och hvars rättsbegrepp ingalunda höra till det tvetydiga slaget, har i vinter uppköpt stora qvantiteter hafre, hvarpå han förtjenat icke så obe tydligt. En hans granne, en ung bonde, om hvars antecetentia man dittills icke hört annat än väl, föll också på den idten att, liksom köpmannen, göra affärer i hafre, fastän på ett