Göteborgsposten – 13 april 1866, sida 1

— —F-:u — eller ock innehåller den mångfaldiga litterära anmärkningar från samlarens hand, hvilka gifva böckerna ett ökadt värde. Den årliga utställningen på Charlottenborg har som vanligt varit besökt af en mycket talrik allmänhet under de dagar den varit öppen. I år har man särskilt utställt en mängd porträtter, af hvilka, och det är mest glädjande, icke få äro verkligt vackra och goda arbeten. Landskapen äro icke så öfvervägande till antalet som de bruka vara, och der saknas äfven arbeten af flera af våra skickligaste yngre konstnärer, bl. a. af Aagaard och la Cour. Allmänheten stannar isynnerhet med nöje framför Skovgaards för oss så hjemlige arbeten med skog, sjö och mosse, hvilka liksom gifva oss en försmak al den vackra ärstid, som nu närmar sig. Gertner har i år utställt fiera porträtter af bekanta personligheter, men det är isynnerhet haus stora porträtt af biskop Monrad, som kring sig samlar en stor krets af åskådare, och det är kanske just derför att Monrads yttre i så hög grad bär prägeln af karaktersstyrka och själsstorhet, som det gör ett vemodigt intryck att ett porträtt af honom, hvilken kände sig så förkrossad af sitt fäderneslands olyckor, att han endast i en frivillig landsflykt kunde hoppas att åter få ro och jemvigt i sinnet. — Den af utställningens taflor, som kanske motsetts med största intresse, är Carl Blochs Marie Bebådelse, hvilken, fastän den på långt när icke är at en så stor och gripande effekt som flera af den genialiske konstnärens föregående arbeten, likväl är en förträfflig tafla. Ju längre man betraktar den, desto mera känner man sig tilldragen at den behagfulla, ungdomliga och fromma qvinnan, som med ödmjukhet och vördnad emottiager engelns helsning. Denna tafla är, likasom en mycket stor tafla af Roed: Korsfästelsen, hvilken förut varit utställd i universitetets solennitetssal, bestämd för Fredriksborgs slottskyrka, — At de många genretaflorna äro Carl Blochs Den första Kärleken och Exners Blindbock isynnerhet töremål för beundran. Någon tid bar här pågått aktieteckning till uppförandet af arbetarebostäder. Teckningen har haft rask fart och aktiekapitalet — 30,000 rdr — är nu tecknadt. Det skall således icke dröja länge, ianan man påbörjar uppförandet af dessa boningar, al hvilka man under denna för hyreslägenheter så dyra tid är i så stort behof. Af hr Patts nya tidning Figaro bar nu n:o 2 utkommit, och innehåller detsamma en mycket rolig artikel at Erik Bögh: En Forelesning af en halvgammel Redaktör for en ung d:o, och de flesta af våra yngre redaktörer, journalister och Skjönaander? kunna helt säkert ha godt af att läsa den. Mr Nougaret har i universitetsbibliotekets auditorium hållit ett längre föredrag öfver Island. Med den för fransmännen egna lifligget och godo uppfattningsförmåga skildrade han sitt vistande på denna intressanta ö, der han, såsom hau sade, snart lärde sig landets sed, Åatt kyssa alla, såväl barn, unga slickor och gifta hustrur, som gamla män och matroser. Ön hade intresserat honom i hö grad, såväl genom sina sällsynta naturskönheter som innevånarnes makalösa gästfrihet och välvilja. Mr Nougaret slöt sitt lifliga och intressanta föredrag, som var späckadt med många anekdoter ur befolkningens lif, med en kort skildring af öns betydelse, och han påstod, att ön ej allenast kunde rikligen föda sin befolkning, men att denna äfven kunde törvärfva sig ett betydande välstånd, neml. genom det omätligt rikhaltiga torskfisket, hvilket som bekant nu sysselsätter en stor mängd främmande, isynnerhet fransmän. — —