Göteborgsposten – 6 april 1866, sida 1

skiksdags-Kaleidoskop. XLVII. Den 5 April. I det katolska Rom firas karnevalen före fastan, och at hela folket. I det protestantiska Stockholm flrades i går, således efter båda tastan och påskhelgen, en karneval, men endast af rikets ständer. Man kan på den tillämpa en ofta begagnad fras: itillställningen var lyckad, och allt tillkännagaf att de flesta deltagande fullt sattat dess djupa betydelse. Antagligen medan Svea rikes ständer visste, att det var sista gången som de fingo deltaga i en sådan förlustelse, så hade arrangörerna at tillställningen uppbjudit hela sin förmåga för att göra den så pikant som möjligt. Hvardera ståndet hade sin Arlechin, sin Polichinell, sin Scarabutz och sina Dominos — och hvar och en uttörde sin roll åtwinstone till egen belåtenhet. Anledningen till det ifrågavarande karnavalsupptåget här var konstitutionsutskottets dechargebetänkande, som i går behandlades i alla fyra stånden. Konstitutionsutskottet hade vid granskning af statsrådsprotokollerna ej funnit anledning tillämpa hvarken 106 eller 107 paragraferna i regeringsformen. Fem adliga och fyra presterliga ledamöter — motsvarande de nio muserna — inom utskottet, ville, såsom reservanter, visst icke korsfästa herrar statsråder, utan blott pricka dem, och ordföranden, grefve Mörner, hade grundlagsenligt börjat dermed medelst en lång reservation, och så kom svansen efter, som vanligt. Jag börjar ou med upptåget på riudarhuset. Salen var långt itrån halfylld. Men det var i alla fall godt hus, som det heter på teaterspråket. På ena sidan i salen sågs justitieoch utrikessamt sjöministern, och bredvid dem, men på en annan bänk, grefve Mörner; på andra sidan frih. Klinkowström och dito Schultzenheim, hvilka, man visste det, skulle skjuta en ny breche på konseljen; framför dem grefve Henning Hamilton — regeringens farligaste motståndare — och längre ner i salen frih. A. C. Raab, samt längst ner presidenten Akerman, hvilka begge — man anade det — hade åtskilligt otaldt med statsrådet. Debatten öppnades at frih. Raab. Han höll sig blott till regeringens politik i den dansk-tyska striden. Han visade sig i den vara så bevandrad som offentliggjorda hand