Göteborgsposten – 3 april 1866, sida 2

dagen Ja gitvit sina afskedsropresentationer. Från Tilandrrt. De från Amerika avg. dervarande Fenier inträffade underrättelser synas högligen allvarsamma. och korrespondenterna varna för att anse rörelsen illusorisk. Den har tvärtom en oroande sida, mena de. En förening a 300,000 man, skrifves till Times, hvilka stän digt betalt en viss summa i veckan under längre tid — man bör erinra sig, att detua Feniska brödraskap är åtta till tio år sammalt och bland sig räkna ett stort antal nyligen afskedadt ur armeen, kan icke hälla sig tillsammans. utan att uppvisa en stark front. När man vidare betänker, att pennin gar rikligen utdelats i England och Irland för att besticka män i armeen, arsenalerna och varfven att förena sig med brödraskapet, och att ledarne utan tvifvel erhållit löften om hjelp, i händelse af en resning, från tusenden på andra sidan Atlanten; att brödraskapet är i sjelfva verket talrikt och välmående, och att dess styrka ökas vecka efter vecka, — när man tager dessa fakta i betraktande, synes det riktigt att britiska regeringen uppträder med kraft. Om den will OMahony anlända underrättelse är sann, har Fenianismen spridt sig inom engelska armåen mer än någon kan tro, som icke är med i sammansvärjningen. Irländarne ha öfverallt mera förtroende till denna sammansvärjning, än de någonsin haft till någon annan. De two tullt och fast, att Republiken Irland skall upprättas och Englands makt förstöras. Denna allmänna tillit till sammansvärjningen skulle ensam göra den något mer än föraktlig. S:t Patriks-dagen var utsatt lör de amerikanska Feniernas infall i Canada, under ledning af sin öfverbefälhafvare Sweeny. Denne säges hafva 15 mill. dollars till sitt försovande, med hvilka han hoppas kunna hålla 30.000 man på benen under en månad, en styrka stark nog att kunna vara tarlig för Canada. Följande tälttågsplan skall vara uppgjord: Af denna styrka (30,000 man) skola 8,000 man rycka fram på linien Grand Trunk Road vester om Hamilton; 5,000 man, ryckande från Rochester till Cobourg, skola uppställas, för att rycka antingen mot j Öster, i ändamål att handla tillsammans med 3,000 man från Wolf Island, åt Kingston eller deltaga med vestra afdelningen i Torontos intagande. Allt detta skall, tros det, vara två veckors arbete. Sålunda säkert forskansade i Öfra Canada, hållande alla vazarne till Grand Trunk och med tillräckliga kontanter, hoppas Fenierna kunna till sina fanor draga 50,900 amerikanska irländare samt bemanna en flotta pa sjoarne Huron, Erie och Ontario. Sedan reträttinierne sålunda betryggats. skola 30.000 man under Sweeny rycka nedför S:t Lorenzofloden mot KingsI ton, på samma gång 10,000 man rycka fram på linierna mot Chambly, och dessa skola löpa tillsam7 mans mot Montreal; under tiden skola särskilda expeditioner, från mötesplatserna i S: Andrew, i S:t John och Halifax, des-a epoter för kapare och örlogsmän, iufskära britiska transporterna och effektivt tillstanga S:t. Lorenzofloden. Quebec skall sålunda falla medf iden; men om garnisonens hjelpkällor skulle vara 3 större än de angripandes tålamod, skola de samma! höjder, som tvenne irländare förut bestiu sit, åter gilva fast fot åt brödraskapets kolonner. i General Swecny skall rycka snabbt framåt på Grand Trunk-Iinien, för att öfvervaka Montreals tall, i ler man skall finna stora förråder för utrustande alt mn oceanflotta. Då Montreal intagits, skall man af Förenta Staterna begära Canadus formliga erkännani le och förändra detta namn till Nya Irland. Härinder skall den gröna flaggan rensa alla Cunadrikar och golser; en senisk flotta från San i kall äfven operera. Daktadt alla ötverdrifterna häri är det lock säkert, att planen om ett angrepp på 107 gräns och större städer mognat, och utt Canadeuserna kraftigt rusta sig att tillakaslä angreppet. Generalguvernören dertädes har allmänt inkallat de frivilllga till in början till ett antal at 10,000 man. Ua sieadenserna uppkasta jordverk längs gränsen Zofallningar hafva afgätt till britiska Vestin liska eskadern om att afgå till Halifax med la i Vestindien tillgängliga trupper. Med snaraste kan man således vänta närkliga underrättelser från Amerika, ochi ingland bar skäl att känna sig oroligt ötver; essa upprepade sammansvärjningar mot deti amma, hvilka blotta dess många sårbara! unkter: vi böra ihogkomma att man ingar; inda kan påstå, det utbrottet å lamalea är! frektivt undertryckt och britiska Vestindien; iledes ännu hotadt. Det är under sådana omsländigheter in-f