Göteborgsposten – 22 mars 1866, sida 1

Article Image
232 LT7 OJO A OO UVA Me a — ENE AO RAN EE EES EE huru jemförelsevis ringa grad denna rikedom kommer sjelfva Island — den nordiska sagans hem — och dess moderland Danmark till del. Som bekant, har dock bildats ett fiskeribolag med afsigt att återupprätta det i denna riktning hittills försummade. Åtven härför är det af intresse att erfara de i nämnda rapport meddelade uppgifter om förhållandet mellan det främmande och inhemska fisket på Island. Torsksisket är af största vigt, men större delen af den torsk, som ärligen fångas vid Island, fiskas al främmande, till det mesta franska skepp. Ar 1865 fiskade ej mindre än 249 franska fartyg vid Island med en besättning af 4,337 man, och fångsten, som likväl endast är i rapporten uppgifven för 1862, beräknas till ett värde al 5 millioner francs, eller tre gånger så mycket som sjelfva Islands, fastän nära en sjettedel al hela denna ös befolkning om sommaren sysselsätter sig med fiske. Äfven belgier och engelsmän deltaga i detta fiske; Danmark deremot hittills nästan alldeles icke. Torsken säljes antingen som klippfisk eller Platfisk, men den i Norge brukliga industrien att torka fiskarnes hufvuden och inältvor till guano känner man icke på Island. Den norska guanon säljes i Tyskland för 15 thaler pr 100 skålp. Näst efter torskfisket är det af hafskaltvar (ett slags haj) det mest inbringande, deri taga utlänningarne nästan alls icke någon del, under det deremot 12 danska fartyg på senare åren skickats till Island på hafskaltsiske. Vinsten har endast för Nordlandet under 1865 uppgått till mer än 800,000 rdr danskt. Äfven hvalfisket kan, då fångsten är lycklig, vara utomordentligt inbringande, men det har hittills varit mycket försummadt. De stora hvalarne innehålla från 50—100 tunnor tran. Det synes otvifvelaktigt, att en ändamålsenlig utveckling at fisket vid Island skall kunna bringa Danmark — och hela Norden, om sveriges och Norges hafsarbetare vilja deri deltaga — stor fördel, likasom det äfven skall vara en ypperlig skola för våra unga sjömän — hela Nordens; men man bör så snart som möjligt låta Island sjelft deltaga i denna industri, som då äfven skall bli af stor betydelse för detta aflägse liggande land samt bidraga till att stårka och utveckla förbindelsen mellan detsamma och Danmark och hela den skandinaviska Norden, som nog en dag skall göra Island till ett mål för mycken uppmärksamhet och få det kärt. I Sverige bör man minnas, att det var svensken Svafars son Gardur, som först upptäckte Island och der byggde sig hus ... platsen heter ännu Husevik. Mr Nougaret, en af medarbetarne i Moniteur universel, som förliden eftersommar gästade Köpenhamn på genomresa till Island, som han tänkte närmare undersöka, har nu anländt hit till Köpenhamn och skall i en köljd af föredrag å universitetet lemna redogörelse för Island och dess innevånare, i likhet med hvad han gjort i Stockholm. Det åter dock egendomligt; en fransman göra len skandinaviska Norden närmare bekant med den ö, som ännu ensam bevarar Skandinaviens första litteratur i dess ursprunglighet! Ha vi icke här försummat oss? Oaktadt tidningarne så mycket och varmt uttala sig mot försäljning härstädes af de beyktade bilderarken från Neu Ruppin, hvilca äro så eländiga och alldeles icke uppgå not hvad vi sjelfva kunna åstadkomma i den vägen, äro de tyska bilderarker likväl ännu mn kurant vara med deras germaniserade danka och daniserade tyska. Jag har framför nig några prof af dessa tyska tabrikater, af vilka ett ark innehåller porträtter at 20 beömda danska personligheter, det ena värre ——

22 mars 1866, sida 1

Thumbnail