Göteborgsposten – 21 mars 1866, sida 2

Abbån tog brefvet som Richelicu räckte honom och läste det halfhögt. Detta bref var af följande lydelse: Min bästa grefve de Chalais, ögonblicket är kommet då våra planer böra förverkligas. På högra stranden af Loirefloden utbreder sig en landsträcka med så fast mark att inga spår kunna synas deri. Utan att man kan ha minsta aning om hvart vi tagit vägen, skola vi på denna landsträcka begifva oss sex lieues från floden; derefter skola vi följa stora landsvägen och styra kosan mot Normandie. Hundrafemtio adelsmän som äro vår sak tillgifna vänta oss vil beväpnade, och vi kunna senare göra oss räkning på åttahundra andra. Detta antal är tillräckligt för att realisera vårt hopp att uppnå Lothringen. För sålunda skyndsamt hit prinsen, enligt ert åtagande. Vi böra allesammans förena oss på stranden af floden vid det ställe som kallas Patte-dOie: eu fackla upphängd i toppen af ett träd skall vara tecknet för kavaliererna att samlas, såvida ej väderleken hindrar ett sådant arrangement; i det fallet skola några raketer uppfylla samma ändamål. Kom snart! — Vid min blifvande biskopsstaf! utropade Boisrobert, det der var en riskabel affär, till och med för en bror till konungen! — Drag fördel deraf, sade Richelieu. Inom en qvarts timma skall Monsieur erfara grefvens arrestering. Från den stunden måste han tillhöra min niece oåterkalleligt. — Utan tvifvel blir han en man efter er smak! utbrast abbån. (Forts.)