Göteborgsposten – 16 mars 1866, sida 1

BASTARDELN) Af PAUL SAUNIER. Han medtog den inre öfvertygelsen att hafva lyckats i sin underhandling. Också, då kardinalen efter att ha bemärkt honom gaf honom en frågande blick, svarade han, i det han förnöjdt gned sina händer: Jag tror att mitt ahbatstift är på god väg! Richelieus ögon sköto en blixt af triumf; han invigde sin nya fälttågsplan. Det var sålunda man anlände till Blois. Allt var förglömdt. Ludvig XIII:s hof hade återtagit sitt fordna utseende och, utan att vara gladare än förut, företedde det endast vänliga anleten. Konungen sjelf täcktes allt emellanåt småle. Storpriorn de Vendöme var bland alla hofmännen dem som H. M:t företrädesvis utmärkte. — Hvad jag lifligt saknar, sade Ludvig ofta till honom, är att ej se er bror i vår närhet. Skall jag ej få det nöjet? Denna fras hade blifvit uttalad så ofta att storpriorn beslöt skrifva till sin bror. Csar, hertig de Vendöme, var äldsta sonen af Gabrielle dEstres och Henrik IV. Han var född år 1594. ) Torto. fr. N:o 62.