Göteborgsposten – 13 mars 1866, sida 2

Article Image
nar lärarepersonalen 25 ordin. professorer, 161i ördin. adjunkter, 12 docenter och 2 exercitiemästare. 3 professioner och 1 adjunkturer iro lediga. Studenternas antal uppgår till 322, hvaraf 2 tillhöra Östgöta, 8 Götiska, 41 Smålands, 209 Skånska, 21 Blekingska, 34 Göteborgs, 4 Kalmare och 3 Wermlands. Af dessa tillhöra 53 teologiska, 40 juridiska, 31 medicinska och 198 filosofiska fakulteten. Gesleborgs läns ensk. banks nettobehållning från dess öppnande till d. 31 December förl. år uppgår till 37,267 rdr 56 öre rmt, ett resultat som anses vara högst tillfredsställande. Ingen lagsökning har under året varit behöflig. Fysiografiska sällskapet i Lund har till ledamot invalt lektorn i mineralogi och geologi vid universitetet i Kristiania Th. Kjerulf. Tulluppbörden vid Helsingborgs tullkammare uppgick för sistl. Febr. månad till 11,528 rdr. Fartygsförsäljning. Briggen Emma om 155 svåra läster, liggande i Bergen och tillhörig hr J. A. Nordvall i Stockholm, har i dessa dagar blifvit försåld till ett rederi i Norge för en summa af 22,000 hamb. m:rk banko. Utlagdt fyrskepp. Fyrskeppet Trindelen har d. 2 d:s blifvit törlagdt å sin station vid Lesö i Kattegat och samma dag börjat fyringen. Portofrihet har af generalpoststyrelsen medgifvits en från trycket i Stockholm utkommande periodisk skrift, kallad Tidskrift för Christliga Lefnadsteckningar. Dödsfall. Materialförvaltaren vid sflottans station i Karlskrona, krigskommissarien Joh. Thorssell, har i dagarne aflidit. Adj. vid Veterinärinrättningen i Skara G. Th. Erlandsson har d. 2 dennes aflidit, 29 år gammal. Den aflidne var en utmärkt nitisk och duglig lärare. Egendomarne i Skåne. kristianstadsblaet innehåller några märkliga upplysningar med anledning af en schism som uppstått mellan arrendatorerna och egarne till åtskilliga större egendomar i Skåne. Så meddelar tidn. bl. a.: En äldre aktningsvärd landtbrukare berättade oss nyligen, att på ett större, å skånska slätten beläget gods egendomsherren för en längre tid sedan kallade bönderna upp till gården och bad dem medtaga åtkomsthandlingarne till sina hemman. Han sade sig önska inhemta kännedom om nämnde handlingar, och lofvade med första återställa dem. Men ifrågavarande handlingar återlemnades aldrig, och bönderna gingo således miste om de enda bevis de hade på eganderätten till sina hemman. Efter denna tid pålades dem allt tyngre och tyngre bördor, och slutligen uppsades de samtliga till afflyttning, då hela godset anlades till större farmer. Innehafvaren af ett bland dessa hemman hade dock af en ren tillfällighet sina åtkomsthandlingar i behåll — han hade nemligen då handlingarne af öfrige godsegare aflemnades icke varit hemma, och de hade icke sedermera blifvit honom affordrade — och han började derföre en process med säteriegaren, hvilken rättegång afgjordes sålunda, att bonden tillerkändes jordeganderätt till hemmanet och säteriegaren endast rätt till frälseräntan. På detta hemman, som var beläget ungefär i midten af godset och liknade en liten fristat, på alla sidor omgifven af den mäktigare grannen, inflyttade icke mindre än 19 bondfamiljer, som nödgats aflytta frän de öfrige hemmanen. Bland denna befolkning, som började föra ett oordentligt och krigstrykande lefnadssätt, herrskade det bittraste hat emot säteriegaren och hans betjening, och hotade som oftast att utbryta i våldsamheter. Slutligen inköptes hemmanet af säteriegaren för en betydande summa. Jordbruket å ifrågavarande egendom lär vara i ett utmärkt skick, sannolikt vida bättre, än om allt förblitvit i det gamla skicket; men ett större antal bondfamiljer blefvo emellertid drifna från sin ärfda jord och ruinerade. — Denna berättelse har, säger tidningen, blifvit oss meddelad af en person, hvars trovärdighet vi icke ha den ringaste anledning betvifla. Sannolikt har det tillgått på enahanda sätt flerstädes. Vi tillåta oss att anföra ännu ett faktum. Egaren af Sörbytorps säteri har i alla tre instanserna blifvit fråndömd jordeFandangfttan till att hamman I SCärhpho agkfFfadt

13 mars 1866, sida 2

Thumbnail