Göteborgsposten – 12 mars 1866, sida 1

likväl nog starkt för att låta af kompositören ej atsedda dissonanser tillräckligt hörbart framträda. Orkestern lemnade, isynnerhet i första akten, åtskilligt öfrigt att önska, men den vackra och välkända ouverturen utfördes deremot con amore. I morgon gifves Robert af Normandiemed följande parti-besättning: hr Tichatschet Robert, m:ll Holland Alice, m:ll Löwe Isabella, hr Krolop Bertram och hr Fischer-Achten Raimbaud. Sammanträde. Vi taga oss triheten att härmed fästa vederbörandes uppmärksamhet på det i e. m. kl. 5 å Börsen utlysta sammanträdet med stadens och förstädernas husegare, i och för rådslående rörande lämpliga åtgärder för gårdarnes renhållning. Då denna fråga i sanitärt hänseende måste betraktas som synnerligen vigtig, äro vi förvissade om att denna uppmaning, som utgått från v. ordf. i Stadsfullmäktige, samt ordf:e i Göteborgs Läkaresällskap, i Sundhetsnämnden och i styrelsen för Göteborgs Pudrettbolag, skall vinna lifligt gehör hos den del at stadens och förstädernas innevånare, till hvilken den framställts. I Göteborgs Sparbank har under den körflutna veckan insatts i 330 poster 15,127 rdr 75 öre och uttagits i 173 d:o 18,052 rdr. Sjömannasällskapets Bethel-flagga öfverlemnades i går, efter aftonsångens slut i Carl Johans kyrka, till kapten J. W. Wennerholm af pastor Ifvarssvu. Sedan sällskapet ovanligt talrikt samlats hos sekreteraren, tågade detsamma, under klockringning, med sina flaggor och företrädt at skolans lärare med elever och deras flagga, till kyrkan, hvarest psalm. N:o 3, 5 och 6 versarne afsjöngos, derefter pastor Ifvarsson höll ett höglidligt och vackert tal samt aflemnade flaggan till den nyvalde bethel-kaptenen. Ceremonien atslutades med 7:de versen af nämnde. psalm. Mycket folk var närvarande och kyrkan fylld till trängsel. Ångbåtsfarten på Läbeck. Ångtartyget Halland, kapt. Kollberg, kommer thorsdagen i denna vecka att göra sin första resa för året härifrån till Köpenhamn och Lubeck. med anlöpande af de vanliga stationerna på kusten. IIOS konstitutionsutskottet har hr Dalman åter framkommit med sin gamla motion om ändring uti Regeringsformen derhän, att till 12 paragrafen i densamma må läggas ett nytt moment af denna lydelse: Ej må konungen utan riksdagens samtycke blitva regerande furste af utländsk stat. Hr Dalmans motiv för motionen är ganska genomskinligt och riktadt mot möjligheten för konungen att, om det eventualiter skulle erbjudas, öfvertaga regentskapet i ett annat land, utan att svenska tolket gillat det genom sina representanter. Med hr Dalmans afvoghet mot hvarje skandinavisk enhetssträfvan är syftningen af hans motion tydlig. Då densamma rör en konstitutionel principfråga, torde ständerna handla värdigast, om de till någon följande riksdag ötverlemna afgörandet i detta ärende, som visst icke brådskar, isynnerhet som det väl måste behandlas samtidigt af norska storthinset, alldenstund frågan är för de båda länderna gemensam. K. M:t har en gång förut väsrat sitt samtycke till det af förra riksdagen veslutade tillägg i denna riktning, under uppsift att stadgandet borde intagas i riksakten, åsom angående både Sverige och Norge. Hr Jalman finner detta onödigt, och det är naurligt, ty hr Dalman har en mani att vilja ppröra tvistefrågor med Norge; men då en omite redan behandlat frågan om ändringar riksakten och densamma snart väntas offentggöra frukten af sin verksamhet, torde man unna med fullt) fog afvakta unionskomitens llgöranden, innan ständerna upptaga frågan ll allvarlig diskussion, isynnerhet som K. lI:s förra vägran antagligen stödjer sig derå, att unionskomitåns förslag till ny riksakt kall upptaga äfven detta ärende. I Han rodnade starkt ach haga.