Göteborgsposten – 8 mars 1866, sida 3

skulle äfven svaret vara mera utprägladt. Det var hans öfvertygelse, att Frankrike höll freden i sina händer; man skulle både i Wien och Berlin göra så som Frankrike önskade. Det borde stå klart, att Frankrike icke vill spekulera i de svårigheter, som kunna inträda, utan ständigt stå på den rättvisa sakens sida. I så fall skulle ingen röra sig ur stället i Europa; men för att detta resultat skulle kunna uppnås, borde man veta, hvad afsigter Frankrike hade. I Berlin och Wien stod dumdristighetens politik gentemot betänksamhetens. Man måste i Frankrike veta, till hvilken sida man skulle ansluta sig; ty tystnad var hvarken någon politik eller något svar. Thiers slöt med att fordra, det ändringsförslaget ang. ett tillägg till adressen skulle hänvisas till adresskomiten. Ytterligare flera talare yttrade sig angående denna fråga Efter mycket buller, afbrytningar o. 8. v., och sedan presidenten uppläst den i fråga varande paragrafen i förrättningsordningen, förklarade komitön, att den ej motsatte sig den äskade hänvisningen, hvilken derpå antogs. Komiten skulle således ånyo taga denna afdelning af adressen under öfvervägande. komitn har ock sedan föreslagit och kammaren antagit ett uttalande, som i adressen gillar regeringens neutrala politik gentemot de tyska makterna, men i förening härmed framhåller, att denna politik icke bör förvexlas med likgiltighet för händelsernas gång. Detta är första gången lagstiftande kåren företagit en ändring i det en gång framlagda ändringsförslaget, och det bevisar bäst, att man i Frankrike lifligt intresserar sig för Danmark och dess öde. Man tror, att sjelfva regeringen ej haft något emot ändringen, och vill deri finna orsaken till majoritetens ovanliga beslut. IIoforganen la France är ock hänryckt öfver denna af oppositionen vunna seger, samt säger: ÅFrankrike kunde oaktadt allt lifligt deltagande för Danmark afhålla sig från hvarje inblandning; Preussen och Österrike voro då representanter för den af Tyskland åberopade nationalitetsrätten. Men nu, då man i Berlin af Slesvigs och Holsteins eröfring ej allenast vill göra ett definitivt uppslukande af Nordslesvig mot dess innevånares önskan, utan äfven gör kombinationer, hvilka afse Preussens erhållande at supremati öfver hela Tyskland, är det knappast möjligt, att en fransk kammare icke skulle lyssna till de känslor, som en sådan politik ingifver. Från Amerika skrifves, att hela kabinettet i Washington med undantag af krigsministern Stanton och inrikesministern Harlan gillar det veto, som presidenten inlagt mot det at kongressen antagna förslaget om upprättande i Sydstaterna af byråer åt de frigifna. Härigenom har den hos allmänheten uppståndna rörelsen ytterligare förökats. Ett inom senaten väckt förslag, att kullkasta detta veto, erhöll icke den erforderliga majoriteten, eller 43 af rösterna. Amerika underhandlar med Grekland om afträdande af en ö i Mgeiska Hafvet som varudepot. Den i händelserna i Bagdad i Mexico invecklade general Crawford har flytt ur fängelset i Neworleans; de öfriga 1 samma sak invecklade blefvo på sitt hedersord frigifna. I Mexico börja juaristerna åter utveckla verksamhet och uppvisa ganska starka truppkårer. I Ungern är stämningen dyster. Deak har förklarat, att om Ungern ej beviljas ansvarig ministör, kan kammaren gerna upplösas genast. A— Telegrammer. STOCKHOLM d. 7 Mars. Frih. GriA A ÖUnndgrängrtrgaa f-