Göteborgsposten – 2 mars 1866, sida 1

Den nya grekiska On. En ny ö började höja sig d. 4 sistl. febr. öfver hafsytan i Theraviken (Santorin), och på fem dagar uppnådde den en höjd af 130 till 150 fot, med en längd af inemot 350 fot samt en bredd om 100 tot. Den ökas fortfarande och består af en rostig, mörk metallisk slagg, som kokat upp som från en smältugn. Den innehåller många små hvitaktiga, halft genomskinliga partiklar, strödda genom massan likt qvartz eller seltspath. Santorins form på kartan gifver en föreställning om dess vulkaniska formation. Den tyckes vara den östra hälften af en ofantlig krater, som sträcker sig i en hallcirkel rundt omkring en vik, i hvilken hafvet nu betäcker platsen för vulkanisk verksamhet. Förstörelsen af kraterns sydvestra rand skedde i vattnet. Den nordvestra delen är ön Therasia. Viken är omkring sex geografiska mil läng och nära 4 d:o bred. Nära midten af densamma finnas trenne dar, hvilka uppstigit ur sjön under utbrott, hvilka omtalas i historien: — Palaia, Nea och Mikre Kaimåene, eller Gamla, Nya och Lilla Brända (ön), nämnda i ordning efter deras läge från vester till öster.