Göteborgsposten – 1 mars 1866, sida 2

föra följande. En i Westeräs boende person, som i början af förl. år egde 14 bisamhällen, hade vid sluet af detsamma för under aret erhållna och försålda 13 bisamhällen uppburit (a 12: 50) 162: 50. samt skördat 7 skålp. vax a 1: 25 8: 75 och k:nor fin honung å 3 rdr Summa inkomster under året 2 25. Han hade ändock vid årets slut 14 goda bisamhällen i behåll. Antages värdet af dem (å 12: 50) till 175 rdr 14 kupor a 5 rdr , 70 . öfrigt material , 20 så utgör kapitalvärdet 265 rdr Om då från inkomsten — 225: 25 — afdrages 5: 25 för diverse småutgifter och 9 rdr såsom amortering å bihnaen och öfrig materiel (bihusen antagas brukbara endast i 10 år, ehuru de säkerligen, omeorgsfullt gjorda, kunna räcka i 15), återstår i nettobehållning 211 rdr, eller öfver 79 proc. af kapitalet. Denna temligen betydliga vinst ansågs dock ingalunda ovanlig. Att vinsten ej blir mindre, om biskötseln hufvudsakligen lägges på producerande af honung i stället för att sälja svärmar, såsom i ofvan anförda exempel, skulle vi äfven kunna visa, om vi ej fruktade att härmed trötta våra läsare. Att i ofvan anförda exempel ej finnes upptagen någon arbetskostnad, skulle visserligen kunna anmärkas, men denna är verkligen så obetydlig för en biegare som ej har desto större antal kupor, emedan bina mycket väl kunna skötas på lediga stunder, att det är svårt att beräkna den. Det är endast under svärmtiden som bina fordra någon påpasslighet; men vi hafva ofta sett gamla gummor sitta med sin stickstrumpa eller annat småarbete och vänta på svärmningen, och den tiden, som behöfves för att intaga en svärm, är i vanliga fall högst liten. Att biskötseln äfven i Sverige kan drifvas i betydlig skala samt lemna god vinst, tro vi oss således hafva visat. Huru välsignelserikt skulle det icke derför vara om den hos oss blefve åtminstone lika allmän som ji Danmark. 14 å 15 kupor äro ingen svårighet att erhålla äfven för den mindre bemedlade. Man inköpe en eller två och man skall inom några få år vara egare af 12 å 15 st., och en inkomst af 150 å 200 rd! vore ju ingen obetydlighet för t. ex. en solkskolelärare, hvars hela ordinarie lön stundom ej uppgår til mera än 400 rdr. Mätte vi således ej förakta bisköt seln, utan söka upphjelpa den till hvad den kan blif. va: en god inkomstkälla såväl för den enskilde son för hela landet. 15. n