Göteborgsposten – 1 mars 1866, sida 1

BASTARDEN)) Af PAUL SAUNIER. Planen blef diskuterad och gillad; de sammansvurne aflägsnade sig och grefven, som ej gick förrän långt efter dem, var till den grad entusiasmerad, att han, ifall det varit fråga om att handla genast, skulle ha enleverat påfven sjelf på minsta vink af hertiginnan de Chevreuse. Men tre dagar skiljde honom ännu från utförandet och på tre dagar kunde de fastaste beslut af grefven förändras i oändlighet. Hvad Renaud beträffar, så dolde han ej för vicomte de Puylaurens att planen ej syntes honom riktigt god; att konungen mycket väl kunde ogilla kardinalens arrestering och att, om så vore, saken skulle bli olycksbringande för dem som uppgjort planen. Som han likväl ingenting förstod af politiken, lät han utan svårighet öfvertyga sig om att det i intet fall vore någon allvarsammare fara att löpu, emedan monsieur stod i spetsen för sammansvärjningen. Renaud tvekade ännu när de Puylaurens förde honom till Gaston, som högt gillade den plan vicomten fått i uppdrag att meddela honom. Denna gång tillslöt Renaud ögonen och lät leda sig. Då hans vän som ännu trodde ) Forts. fr. N:o 48.