Göteborgsposten – 26 februari 1866, sida 1

upprepas med de andra systrarne, och för hvarje gång någon stiger alldeles våt uppför trappstegen till bassinen, kastar en diakonus öfver hennes axlar ett slags mantel, under det en qvinna, som har detta värf sig anförtrodt, för henne bort i ettnärgränsande rum. Man befann sig då i Januari månad 1865, och vattnet måste ha varit mycket kallt: jag darrade vid tanken på, att unga flickor undergått ett dylikt prof, men de sjelfva, utan tvifvel värmda genom den religiösa hänförelsen, förrådde hvarken truktan eller tvekan. Denna ceremoni, döpelsen genom neddoppning, har i öfrigt en imposant sida, och engelsmännens vördnad för alla religionsformerz är så stor, att tillochmed de nyfikna bevittna den med en mine af fromhet. De komma dit för att ha roligt, och de qvarstanna för att bedja, säger mr Spurgeon kanske med allt för mycket sjelfförtroende.